Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Det behövs hjälpmedel på jämlika villkor

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Under förra året påbörjade Socialstyrelsen en ny kontinuerlig nationell datainsamling i syfte att långsiktigt följa upp hjälpmedelsområdet. Resultaten ska ge ett underlag till regionernas och kommunernas fortsatta utvecklingsarbete på området. Slutrapporten ”Uppdrag statistik på hjälpmedelsområdet”, som publicerades i december 2021, ger en första nationell överblick av hjälpmedelsförsörjningen och den styrker våra tidigare uppgifter om att hjälpmedelsförsörjningen ser olika ut i landet och blir alltmer oförutsägbar.

För bara ett par år sedan var debatten livlig om så kallade abonnemangsavgifter för hjälpmedel, som introducerades av den ena regionen efter den andra. Detta är avgifter som i vissa fall – efter några år – med råge kan överstiga vad själva hjälpmedlet egentligen kostar i inköp. Avgift för utprovning, förskrivning och serviceavgift är exempel på andra kostnader som kommuner och regioner ofta tar ut. Socialstyrelsens rapport visar att abonnemangsavgifterna redan i dag utgör ungefär en femtedel av de avgifter som tas ut.

Annons

Annons

Utöver nya avgifter har vissa regioner valt att slopa högkostnadsskyddet för hjälpmedel. Dessutom ser vi en utveckling där allt fler hjälpmedel inte längre är förskrivbara, utan måste bekostas av individen själv. Men vi betalar redan i dag för hjälpmedel via skattsedeln. När olika avgifter staplas på varandra blir det till slut en fråga om tur (var du bor) och resurser (personlig ekonomi) som avgör vem som får tillgång till de redskap som kan vara avgörande för möjligheten att leva ett aktivt liv.

Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som ofta har det svårt ekonomiskt. En viktig orsak är att många inte får jobb. SCB:s senaste statistik visar att andelen sysselsatta är lägre i denna grupp än i befolkningen totalt. År 2020 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga endast 52 procent. Motsvarande andel i befolkningen var 77 procent.

Staten vill att befolkningen ska hålla sig frisk och aktiv, förbygga ohälsa, arbeta och betala skatt. Men då behövs också hjälpmedel på jämlika villkor, så att alla – även de med olika funktionsnedsättningar – kan hålla igång. Vi efterlyser därför en tydlig nationell styrning av hjälpmedelsförsörjningen. En nationell plan kan bidra till att regioner och kommuner kan hantera hjälpmedelsförsörjningen på ett mer enhetligt och jämlikt sätt. Om du bor i Gävle eller Göteborg ska inte spela någon roll.

Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet

Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuro

Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan
Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy