När allt krackelerade runt omkring och människor hamnade i karantän eller jobbade hemifrån, packade vi fortfarande våra smörgåsar, termosar och tog på oss uniformen för att sedan gå till jobbet. En kvast kan inte sopas hemifrån, ett paket mjölk kan inte skickas med posten från ett lager hemma hos ett butiksbiträde och ingen kan komma till jobbet om bussen står utanför busschaufförens hem.

Under de senaste två åren har en pandemi lamslagit Sverige och samhällets alla grenar. Nu när alla restriktioner har släppts så har många återgått till det normala istället för att ha digitala möten hemifrån köket. Men för de som jobbar inom bland annat vården, kollektivtrafiken, lokalvården, butik och de i riskgrupper, ser situationen lika ut som när pandemin startade.

Fortfarande måste vi se till att vi är skyddade från Covid-19. Både för vår egen skull och människor som vi jobbar med. Pandemin är inte slut för oss. Visst är vaccin en del av lösningen. Men alla hjältar som jobbar med sina kroppar, och som har burit Sverige på sina axlar bör får det som de förtjänar: bättre villkor, rätt till heltidsarbete, högre lön, högre status i stället för att se det som ett skitjobb som måste göras.

Johanna Rydström, Handelsmedlem

Zina Aldaloo, Handelsmedlem

Fredrik Palmborn, Kommunalmedlem