Under föreläsningen, som hölls 6 april, behandlade Gunnar kortfattat vår utveckling från samlare – via odlare – till dagens globala livsmedelssystem, där specialisering av odling till områden som är mest lämpade och ekonomiskt fördelaktiga innebär långa transporter, monokulturer, och stort behov av konstgödsel. Systemet bygger på tillgång till fossil energi i form av olja för jordbruksmaskiner och frakter, liksom gas för produktion av konstgödsel. Gasen orsakar faktiskt större CO2-utsläpp av jordbruket än oljan!

Den ”globala kosten” är inte bra för någon del av planeten. I stället borde vi satsa på en bästa kost baserat på det landskap vi lever i. En begränsad import av varor som inte kan produceras hos oss bör fortfarande kunna ske, men nuvarande system är inte hållbart.

Som bärande principer för ett hållbart jordbruk angav han:

• En mångsidig produktion

• Ett rikt och varierat landskap

• Återskapandet av markens bördighet och vitala ekosystem

• Minimerad negativ miljöpåverkan

• Optimerad resursanvändning

• Kretslopp (cirkulära flöden) på gården och mellan gården och livsmedelskedjan

• Många människor som är engagerade, professionellt, ideellt, socialt och kulturellt.

Lant- och skogsbruk i Sverige har effektiviserats mer än någon annan produktion. Att det finns fler baristas i Sverige än jordbrukare tyder på att något är fel. Gunnar anser också att det är fullt möjligt att ”föda världen” med ekologiskt jordbruk, så länge vi anpassar oss efter de förutsättningar som finns där vi bor, och äter enligt ”landskapsmodellen” i stället för enligt ”tallriksmodellen”.

Det var Omställning Gävle i samarbete med Naturskyddsföreningen som bjudit in Gunnar Rundgren, och detta var andra föreläsningen i vårens öppna seminarieserie. Torsdag kväll, 5 maj, kommer Arne Müller besöka Gävle och han ställer sig frågan om de storstilade planerna i norra Sverige är hållbara.

Ann-Katrin Myles