Annons

Annons

Annons

Annons

Insändare
Kosläppens glädje grumlas av mjölkens baksida

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

"...hur många av oss reflekterar över varför det spritter så mycket i kornas ben?" skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige. Foto: TT

Annons

Nu när corona-restriktionerna lyfts är det återigen många som i dessa dagar besöker ett kosläpp. Det är en svensk tradition att ta med familjen till en gård för att vänta på att korna glatt ska hoppa ut på ängen. Men hur många av oss reflekterar över varför det spritter så mycket i kornas ben? Kan det vara för att de har varit inlåsta dygnet runt under åtta månader i sträck? En instängning betydligt värre än någon coronakarantän. Många av korna har till och med stått uppbundna utan att ens kunna vända på sig.

Annons

Annons

På ett tidigare kosläpp träffade jag en mamma som berättade att hon ser på komjölken annorlunda efter att hon själv fått barn och börjat ammat. Hon tänkte på hur det skulle ha varit om någon stal hennes barn. Hon hade insett att denna värsta mardröm för en förälder är vad vi utsätter varenda komamma för inom mjölkindustrin. Precis som för människan så kommer ingen mjölk om ingen bebis föds. Och för att människan vill ha mjölken så slits kalven från sin mamma som aldrig får se sitt barn igen. För att inte mjölken ska sluta rinna så tvångsinsemineras kon gång på gång och varje gång tas barnen ifrån henne efter födseln.

”Disneyfiering” hörs från meningsmotståndare när jag lyfter djurens situation i det svenska jordbruket, att jag tillskriver djuren känslor som endast människor kan ha. Men låt oss lyssna på forskningen istället för att spekulera. I boken Djurens känslor och vår känsla för djur skriver etologiprofessor Per Jensen om grisar, kor och hönor: ”De kanske resonerar och planerar mindre och de uppfattar andra saker i omgivningen än vi, men deras grundläggande känsloliv är väldigt likt vårt.” I ett avsnitt i samma bok om mjölkindustrin skriver han med forskarens återhållsamma språk: ”Forskningen visar alltså tydligt att korna påverkas starkt av att deras kalv tas bort.”

Annons

Kosläppets glädje grumlas när vi börjar tänka på mjölkens baksida med splittrade familjer och inlåsning i månader. Som tur är så finns det idag massor av goda alternativ – drycker gjorda av havre, soja, mandel och kokos till exempel. Dessa växtdrycker bygger inte på utnyttjande och dödande och är dessutom bättre för klimatet och hälsan.

Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige

Annons

Annons

Till toppen av sidan