Annons

Annons

Annons

Annons

Debatt
Sverige och EU måste värna asylrätten – oavsett varifrån flyktingarna kommer

20 juni – Världsdagen för flyktingar

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

"Att söka asyl och få sin asylansökan rättssäkert prövad är en mänsklig rättighet", skriver Civil Rights Defenders. Foto: TT

Annons

Under våren har EU:s länder slutit upp och erbjudit ett mycket viktigt stöd för människor i akut behov av skydd från kriget i Ukraina. Samtidigt pågår krig och konflikter på många andra håll i världen, där EU-ländernas vilja att erbjuda skydd lyser med sin frånvaro. I dag, på Världsdagen för flyktingar, uppmanar vi Sverige och EU att värna asylrätten och säkerställa de mänskliga rättigheterna för alla människor på flykt.

De senaste åren har många människor flytt från dödligt våld, sexuellt våld eller bristande tillgång till vatten, mat och sjukvård i exempelvis Afghanistan, Syrien, Sydsudan och Burma. Enligt statistik från UNHCR för år 2020, det vill säga före kriget i Ukraina, var drygt hälften av alla människor på flykt internflyktingar. De som flyr utomlands hamnar oftast i ett grannland (73 procent). Nio av tio (86 procent) av människor på flykt mottas i fattiga länder. Kriget i Ukraina har lett till att flera miljoner människor på kort tid söker skydd i Europa som sitt närområde.

Annons

Annons

De flesta som flytt Ukraina har mötts av en utbredd vilja till humant mottagande i EU, även i länder som länge varit kritiska till asylsökande. Däremot finns uppgifter om att exempelvis ukrainska romer och studenter från afrikanska länder har diskriminerats vid gränsen, vilket är oacceptabelt. EU har för första gången aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet från 2001 i samband med kriget i Ukraina, ett direktiv som är tänkt att användas för att skapa ett system för tillfälligt skydd när många samtidigt flyr konflikt.

Många konflikter i världen får inte tillräckligt mycket uppmärksamhet trots det stora mänskliga lidande de leder till, som exempelvis konflikterna i Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Etiopien.

Människor som flyr sina hem gör det nästan alltid i desperation. Samtidigt är flykten förenad med stora risker för liv och hälsa. På grund av hårda inresekrav och osäkra resvägar till EU har över 22 000 människor drunknat i Medelhavet sedan 2014. Hittills i år har nästan 700 personer dött, eller är saknade, till sjöss mellan Libyen och Italien och över 8000 personer har skickats tillbaka till Libyen där de riskerar tortyr. Trots behovet av fler säkra vägar till Europa har hela EU stärkt sin gränskontroll på bekostnad av mänskliga rättigheter sedan 2015.

De som trots hårda inresekrav och risk för sitt liv tar sig till Europa möts ofta av mycket svåra förhållanden med bristande tillgång till sjukvård, skolgång, information och rättsosäkra asylprocesser. Till exempel befinner sig över 185 000 asylsökande och andra människor på flykt i läger eller osäkra bosättningar i Grekland. Det råder allvarliga humanitära brister och människor befinner sig där på obestämd tid. Detta till följd av stängda gränser och bristande vilja att ta ett gemensamt ansvar bland EU-länderna.

Annons

Annons

Tanken bakom asylrätten är att människor som flyr grova människorättskränkningar ska ges skydd i andra länder. Att söka asyl och få sin asylansökan rättssäkert prövad är en mänsklig rättighet.

Sverige och EU:s medlemsländer har ett ansvar att skydda rätten till liv och förhindra illabehandling för alla människor. De har också ett ansvar att säkerställa tillgängliga och säkra vägar för att söka skydd, och rättssäkra asylprocesser, utan diskriminering på grund av exempelvis nationalitet, etnicitet eller religion.

Det vi behöver framåt är ett europeiskt regelverk som möjliggör ett humant mottagande och skydd för människor som behöver det. Som medlemsland har Sverige ett stort ansvar och bör verka för en EU-gemensam migrationspolitik som prioriterar människors rättigheter, rättssäkerhet och som kan fungera långsiktigt i praktiken. EU får inte glömma de icke-ukrainska medborgarna, eller de som är statslösa, vid olika EU-gränser som också vill söka skydd, och som just nu stängs ute. Rätten till asyl måste baseras på skyddsbehov och inget annat.

Tilda Pontén, jurist, Civil Rights Defenders

John Stauffer, chefsjurist, Civil Rights Defenders

Annons

Annons

Till toppen av sidan