Annons

Annons

Annons

Rörberg-Gävle Södra

Insändare
Har Korsnäs drabbats av galenskap som gödslar skogen?

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Ja, rubriken är befogad. Under lördagen och söndagen den 18 och 19 juni i år, genljöd trakten längs Hanåsvägen i omgivningarna kring "Finnstugan" av "tjut" som hördes nästintill milen. Vi undrade alla i byn vad det var för ljud och var de kom ifrån. Så småningom uppdagades galenskapen. Korsnäs höll på att gödsla skogsmarken i omgivningarna kring Finnstugan!

"Billerud Korsnäs har sedan länge en strävan och ett mål att skogsbruket ska ge god tillväxt med friska träd samtidigt som miljö- och sociala aspekter tas tillvara" skriver bolaget i sitt svar på insändaren. Foto: TT

Men egentligen var ljudnivån mindre att uppröras av än vad den orsakades av. Jag skall inte här gå in på att diskutera gödsling av skogsmark rent generellt. Jag vill däremot ställa frågan om man över huvud taget "mäter" boniteten innan man bestämmer sig för gödsling.

Annons

Annons

Jag är gammal skogsman och har jobbat med skog från Skåne till Lappmarken. Därför har jag en ganska god kunskap om boniteten i olika områden av vårt land. (För den som inte vet kan jag nämna. Enkelt uttryckt att bonitet är avkastningen i kubikmeter per hektar skogsmark.)

Jag är själv skogsägare utefter Hanåsvägen och vet att boniteten här ligger på ca 6–7,5 kubikmeter. Sålunda en avkastning betydligt över medelvärdet. Detta avhåller emellertid inte Korsnäs att gödsla. Därmed påverkar man också såväl bärmarker som växtligheten för övrigt.

Man kan givetvis ha tvivel om vettigheten av att gödsla naturen och vår vildmark. Däremot borde det inte råda någon som helst tvivel om att gödsling av marker med den bonitet eller tillväxt som gäller för markerna i Hanåsen med omgivningar inte är annat än galenskap och därför inte kan benämnas som seriöst skogsbruk.

Olle Ljungbeck

SVAR DIREKT:

Nejdå, men Billerud Korsnäs har sedan länge en strävan och ett mål att skogsbruket ska ge god tillväxt med friska träd samtidigt som miljö- och sociala aspekter tas tillvara.

Skogsmarkerna kring Hanåsen håller mycket riktigt en bonitet* på cirka 7 m3sk per hektar och år, vilket innebär nästintill optimala markförutsättningar för gödsling. Det är först när boniteten närmar sig 10 m3sk per hektar och år som gödsling inte längre varken lönar sig eller är lämpligt ur andra aspekter.

Annons

Billerud Korsnäs gödslar endast den skogsmark som ger en virkestillväxt med ökad intäkt som överstiger gödslingens kostnader, och självklart sker all gödsling i enlighet med lagkrav och i enlighet med myndigheters råd.

Lagkrav och råd innebär exempelvis att gödsling inte får påverka sjöar och vattendrag, skyddad mark, hänsynskrävande biotoper eller våtmarker med höga natur- och kulturvärden.

Per Funkquist, kommunikation- och hållbarhetschef, BillerudKorsnäs Skog

(*tillväxt per år, i genomsnitt under en omloppstid, under ideala omständigheter)”

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan