Annons

Annons

Annons

Lisa Gemmel

ledare socialdemokratisk

Lisa Gemmel
Ojämlikheten måste attackeras

Text: 

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Ojämlikheten i Sverige ökar. Till stor del beror det på att de rikaste drar iväg medan ersättningarna vid sjukdom och arbetslöshet halkar efter, men även mellan olika grupper i på arbetsmarknaden ökar skillnaderna i inkomst.

Löneskillnaderna ökar i Sverige. Foto: Henrik Montgomery/TT

Bild: TT

Nyligen släppte LO sin årliga lönerapport. Den visar att löneskillnaderna ökar – mellan arbetare och tjänstemän, mellan offentlig och privat sektor. Mellan män och kvinnor minskar löneskillnaderna, men långsamt. Klass och kön har stort genomslag på lönerna. Vinnarna i löneligan är manliga tjänstemän i privat sektor.

Annons

Även om både arbetare och tjänstemän fått reallöneökningar fram till 2021, går tjänstemännen vinnande ur även den striden, med 1,1 procent mot 0,3 procent. Med redan högre löner har alltså tjänstemännens köpkraft ökat betydligt mer än arbetarnas även i procent.

Annons

Det finns många bovar i dramat. Kommuner och regioner går på knäna ekonomiskt. Här finns många kvinnodominerade yrken, så som undersköterska, socionom, sjuksköterska och anställda inom barnomsorgen. Verksamheter som lider av ekonomiskt underskott har svårt att satsa på löner, även om humankapitalet är det som är viktigast i verksamheterna.

I privat sektor finns det mer pengar och därmed möjlighet att satsa på högre löner. Här finns även fler utpräglat mansdominerade yrken. En annan anledning att lönerna mellan arbetare och tjänstemän skiljer sig kan vara hur löneavtalen ser ut. Arbetares löneavtal förhandlas till största delen kollektivt. Du får en lön utifrån yrke och erfarenhet. Nivån på löneökningar bestäms i avtalet. Tjänstemäns lön sätts ofta individuellt och helt eller delvis sifferlösa avtal bestämmer löneökningarna. Det innebär att tjänstemän kan få löneökningar långt över arbetarnas nivå, men även bli helt utan om arbetsgivaren anser att den enskilda tjänstemannen inte presterat.

Rent procentuella löneökningar, lika för arbetare och tjänstemän, gör att de med högre löner glider ifrån de med lägre. För att minska löneklyftorna krävs en solidarisk lönepolitik, mellan klasserna.

Arbetsmarknadens parter är på väg in i en avtalsrörelse som är urusel från arbetstagarperspektiv. I september låg inflationen på 9,7 procent. I augusti hade inflationen ätit upp sju års löneökningar. Som Andreas Cervenka skriver i Aftonbladet (13/10): vi blir fattigare. Samtidigt kommer ekonomin i kommuner och regioner de kommande åren att bli usel. SKR varnar för att skatterna kan behöva höjas. I ett sådant läge är sannolikheten för rejäla löneökningar liten, även för dem som halkat efter.

Annons

Annons

I ett läge där alla förlorat åratal av löneökningar, med stigande elpriser och livsmedel som blir allt dyrare, är utsikterna för en solidarisk lönepolitik mycket dåliga. Minskat köputrymme märks även för tjänstemän när räntan ska betalas.

Den ökande ojämlikheten är skadlig för Sverige. Den behöver attackeras på alla fronter, även i löneavtalen. Men i ett land där bilden om att alla är sin egen lyckas smed blivit till sanning, är det osannolikt att vi kommer att se en lönesolidaritet mellan klasserna.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan