Annons

Annons

Annons

krönikaSkjutningen i Sandviken

Jacob Hilding
De olösta brotten orsakar sår som aldrig läker

Text: 

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

En 16-årig pojke hittas död, skjuten, vid en cykelbana i Barrsätra.

En pappa har varit försvunnen i fjorton år, fortfarande inte hittad. De sista spåren är från Trebo båthamn.

Oavsett vad som ligger bakom de här båda händelserna handlar det om polisutredningar av den allra grövsta brottsligheten – och grova brott är samhällsproblem när de tar sina mest extrema uttryck, när de har gått för långt.

Det är svårt att ta in att ett barn blir skjuten till döds. Det kommer att dröja innan någon är dömd för det här brottet och vad en brottsrubricering på en sådan dom blir finns inget skäl för mig att spekulera i.

Annons

Annons

En olycka med dödlig utgång är en tragedi nog så svår att bearbeta, men att det kan vara så att någon med uppsåt och skjutvapen i handen gjort slut på ett blott 16-årigt liv är smärtsamt långt bortom det begripliga.

Det är inte första gången det sker, vi känner alla till den politiska debatten och diskussionen om unga som mördas av andra unga kriminella. Oavsett förklaring så går det att enas kring det djupt tragiska, och samhällets misslyckande i att det sker. I en stad som Sandviken skapar det ett öppet sår som just nu blöder för fullt. Ett sår som kan läka, men där ärret kommer att finnas kvar.

När ingen lösning finns på brotten så läker aldrig riktigt det där ärret. Allra djupast hos brottsoffer och anhöriga, men även för att ett lokalsamhälle ska läka och gå vidare så finns behov av svar.

Det är snart ett år sedan mordet på gängledaren i Gävle. Den eller de som ligger bakom är fortfarande på fri fot. Såret är öppet.

I skuggan av rapporteringen av det misstänkta mordet i Sandviken meddelades att polisutredningen av det misstänkta mordet på Kjell-Ove "Kjelle Blues" Andersson läggs ned.

Jag började på Arbetarbladet inte långt innan "Kjelle Blues" försvann. Att det är ett försvinnande som märkt polisen i Sandviken räcker det med att läsa polisinspektör Christer Löfs ord i vår artikel för att förstå. Även på en tidningsredaktion gör en sådan händelse avtryck. Både vi och ni läsare har följt barnen som vill ha svar på vad som hände med deras pappa den där midsommaren 2008.

Annons

Annons

Det intryck barnen har gjort är stort, inte minst den styrka som de visat genom att vara öppna och berätta om behovet av ett avslut.

Deras styrka är något för alla i Sandviken att ta med sig i försöken att gå vidare.

Slutligen vill jag för er som är intresserade av just nyheter från Sandviken tipsa om ett nytt nyhetsbrev som vi startat. Vi kallar det "Veckan i Sandviken" och det summerar vår bevakning av Sandviken så att du inte missar något viktigt. Du kan anmäla ditt intresse på länken arbetarbladet.se/nyhetsbrev.

/Jacob Hilding, chefredaktör och ansvarig utgivare för Arbetarbladet

Läs mer om det misstänkta mordet på en 16-årig pojke i Sandviken här.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan