Kanske gjorde bensinpriset att Ulf Kristersson blev statsminister. M och KD lovade ju sänkningar av det och dieselpriset i valet. Det gjorde även Sverigedemokraterna, med tio kronor per liter för diesel och 6,50 kronor för bensin. SD hade en valfilm som kritiserade att det kostade mycket att tanka och att man kunde rösta på Socialdemokraterna om man ville ha det så. Men om man ville ha något annat skulle man rösta på Sverigedemokraterna.

Det visar sig inte bli så stor skillnad med Sverigedemokraterna som ansvariga för statsbudgeten. För bensinpriset sänks i finansminister Elisabeth Svantessons framlagda budget bara med 14 öre per liter, och dieseln med 41 öre. Detta efter att sänkningen på båda med en krona per liter i budgeten slås ihop med indexerad skattehöjning på de drivmedlen. Att tanka den Volvo Jimmie Åkesson tyckte var dyrt med 1 300 kronor blir inte mer än knappt åtta kronor billigare om 55 liter tankas.

Med Magdalena Anderssons socialdemokrater fortsatt vid makten hade det inte blivit någon sänkning. Men de som röstade på SD, KD eller M räknade nog med att det skulle bli mer än åtta kronor billigare att tanka 55 liter bensin med en statsbudget från SD, M och KD (ihop med L).

Sänkta skatter på drivmedel med sju miljarder kronor är största posten i budgeten av de 35 som anges som reformutrymme. Det är utrymmet som erhålls i den ekonomiska tillväxten vid oförändrad skattenivå.

Bibehållen nivå på a-kassan är den näst största satsningen i budgeten, på 5,8 miljarder (nivån skulle annars ha sänkts). Det är SD som drivit det i valet och fått genomslag för det M ville sänka. Och tredje största satsningen är mer nya pengar till försvaret på fem miljarder.

Bonusen på 70 000 kronor vid köp av miljöbil, nu främst elbilar, tas bort med omedelbar verkan (går dock till de som beställt sådan senast 8 november). Det motiverade finansministern med att kostnaden dragit iväg och skulle medföra flera miljarder (fyra) mer än det anslagna (tre) för bara i år. Finansministern argumenterar att elbilsförsäljningen går bra av sig själv så stöd behövs inte. Elbilar blir dock i praktiken 70 000 kronor dyrare i och med det.

På bilområdet har meddelats att det reseavdrag som skulle gälla för arbetspendling även med kollektivtrafik utöver bil tas bort och ändras till att igen bara gälla med bil. Och milersättningen som länge legat på 18,50 kronor per mil höjs till 25 kronor per mil. I en omfördelning flyttas även 0,75 miljard från järnvägsunderhåll till vägunderhåll. Det är dels en relativt liten summa, dels borde järnvägarna vars underhåll är eftersatta fått behålla de anslagen och eventuella nya pengar till vägar borde tagits fram på annat sätt.

Bland nedskärningar görs sådana på ulandsbiståndet där anslagen minskas med sju miljarder när andelen i förhållande till bni (ekonomiska produktionen i Sverige) minskas. En annan nedskärning är på subventioner till bostadsbyggande, vilket inte är bra i ett läge då det är brist på bostäder i många delar av landet och i tillväxtorter där ny industri byggs upp och arbetskraft behöver bo. Att göra begränsningar i form av bidragstak var en besparing som nämndes men ger inte så stora pengar.

För välfärden kommer 12 miljarder kronor (mer) att gå till kommuner och regioner i statsbidrag där hälften av dem blir generella och hälften riktade. Det kan låta mycket, men kommer knappast att möta de ökade behov som kommuner och regioner får nu gällande särskilt omsorg och vård. Åtskilliga miljarder mer hade behövts i särskilt generella statsbidrag för att klara vårdköer, tillräckligt med vårdpersonal och annat.

Bilen står i centrum i budgeten, med sänkningar av bränslepriser om än inte så mycket som lovades i valet. Och bilen gäller för arbetspendling. Och elbilsköp är för de som har råd med det utan statsstöd och om billigare bensinbilar med högre koldioxidutsläpp ökar i konkurrenskraft oroar det inte regeringen och SD.

Försvar och rättsväsende får mer resurser. Mer anslag till försvaret var också inriktningen för S och C, men regeringen och SD tar från reformutrymmet och inte i någon höjd skatt på företag eller de med höga inkomster. För försvaret resonerar försvarsministern om nivån två procent av bni till 2026 och framöver, vilket då kommer ge ständigt krav på höjt anslag av det slag som SD och M är emot gällande ulandsbistånd och dess tidigare mål på en procent.

Den elpriskompensation på 55 miljarder kronor som ska gå till de i södra två elområdena är pengar som är utanför statsbudgeten och kommer från statliga Svenska kraftnät.

Regeringen ser för övrigt det som viktigt att äldre jobbar mer. De som är över 65 år och jobbar får ytterligare förmån med 500 kronor per månad mer i jobbskatteavdrag. Många med yrken främst som arbetare har dock svårt att fysiskt klara av att jobba så långt som till pension vid 65 år och verkar inte vara i centrum för den här regeringen och SD.