Annons

Annons

Annons

Älvkarleby

Debatt
Bengt Söderhäll: "Behåll vår tryckfrihet om Nato"

Det verkar som att Riksdagen kommer att rösta för att begränsa journalisters avslöjanden om internationella organisationer som Nato och FN. Arbetarbladets Bengt Söderhäll uppmanar riksdagsledamöter att rösta nej, men får häpnadsväckande sval respons.

Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.

Ankara 221108. Statsminister Kristersson (M) träffar Turkiets president Erdogan för att diskutera Nato. Vad gör grundlagsändringen för granskningen av samarbetet? Foto: Henrik Montgomery/ TT

Annons

Klockan 13.10 onsdagen den 9:e november skickade jag ett brev till samtliga 349 riksdagsledamöter, våra förtroendevalda.

I brevet frågade jag hur de ska rösta den 16:e november om grundlagsändringen: Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Vår yttrandefrihetshistoria är minst sagt världsunik på ett för demokratin positivt och utvecklande sätt: Vid Riksdagsmötet den 2:a december 1766 i Gävle stoppades censur och offentlighetsprincipen infördes i Sverige och Finland i Tryckfrihetsförordningen (TF). Beslutet den 16:e kan innebära att vår uttrycksfrihet begränsas.

Efter sex dagar har sex riksdagsledamöter svarat. Brevet jag skrev, skrev jag för att jag ville veta hur de 349 ledamöterna ställer sig till den grundlagsändring som riksdagen ska rösta om för andra gången den 16:e november. Det oroar mig mycket att denna lag kan bli verklighet och att det ska bli än svårare att undersöka samhällets olika maktcentra. Det som fick igång mig var när ingen från de sex partier som röstade för lagändringen i april, behagade svara när Sveriges Radio ville ha kommentarer. Moderaterna. Sverigedemokraterna. Kristdemokraterna. Centerpartiet. Socialdemokraterna. Miljöpartiet. Vid Konstitutionsutskottet nyligen reserverade sig inte heller Liberalerna, men Miljöpartiet gjorde så.

Annons

Annons

Det oroar mig mycket att denna lag kan bli verklighet och att det ska bli än svårare att undersöka samhällets olika maktcentra.

Det som samtliga remissinstanser med anknytning till journalistik vänder sig mot i lagändringsförslaget är att journalistik som granskar samarbetet mellan nationer och organisationer som Nato och FN, kan bli olaglig. Det blir straffbart såväl att lämna ut uppgifter som att avslöja dessa uppgifter – om de skadar relationen till andra länder och organisationer.

Lagen handlar om att försöka begränsa utlandsspioneri, vilket är lovvärt. Men lagförslaget riskerar också att visselblåsare och källor för granskande journalister tystas. Och detta i tider när granskning av makten blir än viktigare i samband med ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap och relationen till Turkiet där yttrandefriheten nyligen begränsats ytterligare. Vad hade hänt om ändringen av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen gällt 2014 när Anders Kompass avslöjade sexualbrott mot barn av franska FN-soldater i Centralafrikanska republiken 2014? Hade hans avslöjande varit olagligt? Vad kommer att ske om svenska journalister avslöjar oegentligheter i Turkiet – och andra Nato-länder? Kommer det att bli olagligt?

Min naiva förhoppning att minst 175 ledamöter ska rösta mot lagförslaget och återremittera det till Konstitutionsutskottet finns inte kvar.

Ja, efter sex dagar har således 6 av 349 svarat. Jo, visst har våra förtroendevalde mycket att stå i, men det har också jag. Bara att sätta sig in i lagstiftningsfrågor är ett stort arbete. Att sedan formulera sig på begriplig svenska tar också det tid. Straffrättsligt skydd för uppgifter i samband med internationellt samarbete finns redan i brottsbalkens bestämmelser rörande brott mot rikets säkerhet, som jag förstått saken som lekman och medborgare. Som jag ser det är således denna del i grundlagsändringen onödig.

Annons

Annons

Däremot riskerar den att bli ett vapen i autoritära ledare hand, ledare i länder Sverige har samarbete med. Hur som kan jag endast dra slutsatsen att våra förtroendevalda prioriterar annat än min oro för att vi ska få en försämrad möjlighet att granska makten efter årets slut, då lagen träder i kraft.

Min naiva förhoppning att minst 175 ledamöter ska rösta mot lagförslaget och återremittera det till Konstitutionsutskottet finns inte kvar. De tre vänsterpartister som svarat kommer liksom samtliga inom det partiet att rösta nej till förslaget. Svaret från två moderater var ja till förslaget, men ungefär samma motivering som justitieminister Gunnar Strömmer, om att det finns skydd för journalister. Den centerpartist som svarade hänvisar till en annan centerpartist.

Frihet är det bästa ting

som sökas kan all världen kring,

de frihet rätt kan bära.

Vill du vara dig själver huld

så älska frihet mer än guld

ty frihet följer ära.

(Första strofen ur Biskop Thomas Frihetsvisa, 1493)

Bengt Söderhäll

är fri skribent i ständigt samtal med Stig Dagerman. Medverkar regelbundet på AB Kultur.

Skribenten Bengt Söderhäll försöker stoppa grundlagsändringen som kan ske på onsdagen.

Bild: Fredrik Björkman

Fakta

Här är brevet till alla folkvalda

”Brev till 349 riksdagsledamöter
Den 16:e dennes kommer Sveriges riksdag att besluta om grundlagsändringar. Det är det andra beslutet och eftersom vi hade val den 11 september kan lagändringarna träda i kraft 1 januari 2023.
Vid Riksdagsmötet den 2:a december 1766 i Gävle stoppades censur och offentlighetsprincipen infördes i Sverige och Finland i Tryckfrihetsförordningen (TF).
I det offentliga har nästan inga röster hörts om denna mycket stora förändring i våra grundlagar. Jag skulle därför vilja ha svar på några frågor av samtliga förtroendevalda riksdagsledamöter. Detta trots att lagändringen kommer att innebära sämre meddelarskydd och möjligheter att visselblåsa. Yttrande- och tryckfriheten beskärs på väsentliga områden och det blir svårare för såväl journalister som medborgare att kritiskt granska makthavare på såväl nationella som internationella områden.  Jag förväntar mig svar innan beslutet fattas, helst med vändande post.

Kommer du att rösta ja eller nej till förändringarna i TG och YFG den 16:e november 2022?
Berätta varför du röstar som du röstar.
Varför har du inte offentliggjort din ståndpunkt till oss medborgare?
Hur har ditt parti ställt sig till grundlagsändringarna?
Varför har det varit så tyst kring denna avgörande demokratifråga?
Allt gott,
Bengt Söderhäll”

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan