► Satirtecknaren Seyda: Om vi inte gör något blir Sverige som Turkiet
Att du inte står upp för vår svenska yttrandefrihet är fullkomligt historiskt, Ulf Kristersson.
Du riskerar att framtidens historieböcker anger förra fredagen som en brytpunkt för den stolta svenska yttrandefriheten.
Då när du stod i Tv4 och fördömde dockaktionen hade du ett val. Du kunde ha sagt att aktionen var osmaklig men tillåten inom vår yttrandefrihet, OCH att dialogen med Turkiet fortsätter och regeringens Nato-linje står fast.
Annons
Vilket Sverige är det du vill att Nato ska försvara? Är det inte ett Sverige med yttrandefrihet och fri åsiktsbildning? Håll gränsen, Ulf Kristersson. Du agerar direkt osvenskt.
Annons
Med din linje tar du fan i båten, och nu kommer du att få ro. Som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke skriver i Svenska Dagbladet: "Har man börjat kommentera och fördöma yttranden finns ingen återvändo. Anta att Svenska Nyheter i SVT följer upp sitt satiriska inslag om Erdogans bubbelbad i Östersjön. Om regeringen då inte uttrycker kritik när den lättkränkte Erdogan går i taket är Turkiets enda rimliga slutsats att regeringen accepterar yttrandet."
Trist sits, Ulf.
Vilket Sverige är det du vill att Nato ska försvara? Är det inte ett Sverige med yttrandefrihet och fri åsiktsbildning? Du agerar direkt osvenskt, Ulf Kristersson.
Självklart var det obehagligt att se den hängande dockan. Protesten var effektiv. Men väsentligt mindre otäckt än att människor kastas i fängelse för politiska ställningstaganden i Turkiet. Och mindre otäckt än att en religiöst styrd nationalist ställer krav på svensk lagstiftning.
Det kändes märkligt i försomras när alla politiker tycktes överens om att gå med i Nato, över en natt. Utan folkomröstning, utan diskussion ska vår stolta alliansfrihet kastas ut med badvattnet. Skulle medborgarna inte få vara ute i offentligheten och bråka i en sådan fråga?
Jag hade en idé om att mejla Seydas satirteckningar till regeringskansliet och fråga dej om det är OK att Arbetarbladet publicerar dem.
Alltså bara som en markering av det absurda i hela denna historia. Än så länge är det ju självklart att svenska tidningar själva bestämmer om vi vill publicera politisk satir.
Men då hade jag gått från journalist till aktivist. Det är inte läge. Inte än.