Martin Melin är kändis. Och sådana gillar Liberalerna.

Så de satte honom på riksdagslista. Och han kom in. Mest känd är Martin Melin för att ha vunnit Robinson förr i tiden.

Han är också känd för att ha varit gift med författaren Camilla Läckberg. Och så är han polis.

Vilken av alla dessa meriter som gjorde att Liberalerna ansåg honom vara meriterad för att bli utrikespolitisk talesperson för partiet är ganska oklart. Men det kan ha varit Robinson.

Enligt Martin Melin är Turkiet en demokrati. Det är en intressant ståndpunkt. Eftersom ganska få utöver Martin Melin anser att Turkiet är en demokrati. Ja, Tobias Billström gör det ju förstås också.

Nu ska man dock inte vara allt för hånfull. Politiker varken kan eller ska vara experter. De ska representera sina väljare. Det är deras främsta uppgift. Martin Melin är inte heller ensam om att ha kört i diket i debatten om Turkiet. Och det är inte heller riktigt samma sak att representera ett parti i riksdagen, som att representera sig själv. Ord måste vägas på ett annat sätt. Sverige har Ankaras ögon på sig. Men det kan trots det knappast vara Liberalernas uppgift att försvara en totalitär ledare som Erdogan. Såvida nu inte definitionen av liberalism ändrats.

Att Martin Melin väljer att definiera Turkiet som en demokrati handlar knappast om att Martin Melin är korkad. Det handlar förmodligen mer om att Liberalerna sitter i regeringen och att regeringen så här långt bara lyckats göra kaos av den svenska Nato-ansökan. Det går inte bra för oss. Inte bra alls. Diktaturfjäskande kan och ska inte vara del av processen. Men det är av allt att döma regeringens strategi. En farlig sådan. Sverige ska försvara mänskliga fri- och rättigheter. Det är vad Sverige är och ska vara. Inte en dörrmatta för Erdogan att torka av sig skorna på i utbyte mot ett Natomedlemskap.

För att kalla sig Liberalerna har Liberalerna med tiden blivit ett allt mindre liberalt parti. Den som kan något över huvud taget om liberalism har exempelvis väldigt svårt att få ihop hur Liberalerna ska kunna försvara frihet tillsammans med ett auktoritärt parti grundat av nazister och fascister. Eller hur det fria ordet, som exempelvis liberala Bonnier äger tidningar för att upprätthålla, ska värnas tillsammans med ett parti som tittar fuktigt på statskontrollerad ungersk media.

Och så nu detta. Martin Melin, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna, som anser att Turkiet minsann är demokrati.

Liberaler tenderar se sig som normsättare. Liberalism anses i princip inte vara ideologi, av liberaler. Det räcker att läsa DN för att kunna konstatera det. Allt liberaler ägnar sig åt är det normala. Resten är avvikelser från normen. Självbilden och svansföringen är hög. Trots att man är microparti. Liberala tidningstitlar och deras ledarsidor anser sig exempelvis sällan vara en del av Liberalerna. Men som av en händelse rekryterades trots det namnkunniga liberala skribenter och tidningsmänniskor rakt in i regeringskansliet. Tjoff sa det bara! Och så hade både tidigare och nuvarande koncernkollegor bytt tidningsbransch och ledarsidor mot regeringskansliets korridorer.

När Socialdemokraterna gör likadant blir det alltid debatt. Då är det Pravda hit och Pravda dit och "statskontrollerad media" så det skvätter i spalterna. När Liberalerna gör det är det bara, ptja, normalt.

Men ifråga om Turkiet kan Liberalerna till sist inte sätta normen. Hur höga tankar de än har om sig själva och sitt parti.

Turkiet är inte en demokrati.

Och blir det inte bara för att Liberalernas utrikespolitiske talesperson säger att det är så.

Någon borde faktiskt informera Martin Melin om det.