Det finns en fråga där Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna faktiskt tycker lika. Och det är i frågan om personlig assistans och huvudmannaskapet.

Förra veckan presenterades en utredning på området. Utredningar om assistansen har under de senaste åren mer än något annat resulterat i magont för funktionsnedsatta och anhöriga.

Men så är det faktiskt inte den här gången. Den här gången kommer ett utredningsförslag om assistansen som faktiskt är bra. Och det är att huvudmannaskapet för assistansen helt ska lyftas över på staten. Istället för att som idag, vara delat mellan kommunerna och staten. Utredningen föreslår därmed också att kravet slopas på kommunerna om finansiering av de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen.

Fördelarna med de förslag som presenteras är många. Exempelvis betyder det att bedömningarna av assistansbehov skulle bli likvärdig över hela landet och därmed också mer rättssäker. Istället för att som idag, vara en insats där vilken hjälp du får avgörs av vilken kommun du bor i.

För brukare och deras anhöriga finns också en annan fördel; sker försämringar i assistansrätten är ansvaret för det mycket, mycket tydligt. Det är regeringens. Det kommer betyda att ansvarsutkrävandet vid eventuella framtida försök till försämringar, vilket tyvärr var något Socialdemokraterna idiotiskt nog ägnade sig åt, blir enkelt.

Det betyder också att alla blickar kan riktas mot Försäkringskassan och dess handläggning.

För kommunerna betyder det här förslaget också en ekonomisk lättnad. Själva lösningen där både kommun och stat haft ansvar har inte varit en bra lösning. Men det har varit ett sätt för staten att skyffla över delar av betalningsansvaret på kommunerna.

Att det här förslaget faktiskt blir verklighet är i så fall regeringens förtjänst. Liberalerna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänstern har varit drivande i frågan.

Vad Socialdemokraterna pysslat med är mer oklart. Socialdemokraternas arbete ifråga om funktionsrätt behöver bli mycket, mycket starkare. Att man inte förstod sprängkraften i att försöka slakta assistansrätten visar på dålig markkontakt tyvärr. Att man över huvud taget ägnade sig åt det i regeringsställning är ett oförlåtligt svek mot människor som behöver det starka samhället mest. Det var fullkomligt obegripligt att man gjorde minskat antal assistanstimmar till sin politik under alldeles för lång tid. Eftersom det i praktiken betydde att Socialdemokraterna inte tyckte det var självklart att människor ska vara sig kunna gå på toaletten, duscha eller äta.

Men så blir det när man tittar mer på kostnader i statsbudgeten, än på vad kostnaderna faktiskt betyder för människor. Och dessutom glömmer bort att assistans inte bara är en kostnad, utan också betyder intäkter eftersom färre anhöriga blir sjukskrivna, personliga assistenter jobbar och betalar skatt. Utöver de rent mänskliga vinsterna med den personliga assistansen som är enorma.

Socialdemokraterna gjorde bort sig ifråga om assistansen. Tyvärr. Och har förhoppningsvis ackumulerat viktig kunskap om funktionsrätt genom det. Inte ens ifråga om huvudmannaskapet kunde man riktigt bestämma sig.

Så här kommer ord ni förmodligen inte ska vänja er vid att läsa på den här ledarsidan; bra jobbat, Ulf Kristersson!

Blir förslaget verklighet har du och regeringen gjort en stor insats för att förbättra livet för såväl de som har assistans, som deras anhöriga.