Försöker få det att gå ihop att vi för inte så länge sedan framhölls vara ett välfärdsland, nu talas om ökande barnfattigdom och människor som blir hemlösa. På samma sätt som det var i vårt land en gång för länge sedan, kan invånarna nu uppdelas i socialgrupper. Vid den tiden betalades faktiskt skatt efter förmåga.
Men så fick någon snilleblixten att vi skulle vara jämlika, att även rika skulle behandlas som alla andra. De fick lägre skatter men även barnbidrag, nu även elstöd för uppvärmda pooler. Det är vad våra politiker anser vara solidaritet och som skapat alla miljardärer och miljonärer vi har.
Nu har de sämst ställda fått det ännu sämre, men den stora förloraren i det här verkar vara det vi kallar medelklassen, de välutbildade som hade en högre lön och status än arbetarklassen. Men av någon anledning blev lärare, läkare och sjuksköterskor nedgraderade och istället för att utföra det yrke de under flera år utbildat sig till, nu tvingas förse administratörer med jobb.
Annons
Annons
Inom många offentliga verksamheter är nu administrationen nästan lika stor som de som utför jobbet med att lära, skydda, vårda och bota invånarna. Att det börjar ifrågasättas är säkert förvirrande för många politiker, men det kan inte bli annat när allt blivit kaka på kaka.
Det kommer inte hjälpa med att hyvla bort chefer och personal som blivit en belastning, det måste till en rejäl avverkning.
Om önskningar var hästar skulle tiggaren rida säger ett gammalt engelskt uttryck. Nu är det knappast hästar som behövs, snarare ett skyddsnät för alla som hamnar i en omöjlig ekonomisk situation. Det är nu en regering skall ta sitt ansvar och hålla de sämst ställda invånarna under armarna.
För den nya regeringen har det mesta blivit fel, men det viktigaste är inte att göra rätt första gången, det är att ta lärdom av felen och inte bli handlingsförlamad. De fel som gjorts kan rättas till, men det måste ske så fort som möjligt. Om inte kan det innebära ekonomisk katastrof för en stor del av invånarna.
Effekten av svindlande priser på el, mat och drivmedel fungerar som ett långsamt verkande gift. Redan nu känner många företag av den minskade köpkraften, det i sin tur betyder att många kommer bli arbetslösa.
Kommuner och regioner kommer få det svårt med ekonomin, tiden då de kunde höja skatterna är över, nu väntar rationaliseringar av den enorma administrationen. Det kommer inte hjälpa med att hyvla bort chefer och personal som blivit en belastning, det måste till en rejäl avverkning.
Vem kunde ens ana att det här skulle kunna hända i vårt land?
Sven-Erik Hemlin