En väl underhållen infrastruktur skulle ge Gävleborgs företag bättre möjligheter att investera i framtiden och stärka konkurrenskraften.

Svenskt näringsliv uppmärksammar i en ny rapport vad dåliga vägar och försenade tåg betyder för näringslivet. Bristande infrastruktur orsakar i dag onödiga kostnader och en upprustad infrastruktur är därför viktigt för regionens företagsklimat.

Under lång tid har vi satsat för lite på att vårda vägar och järnvägar och därför har dessa försämrats. Sverige halkar efter, vilket riskerar vår konkurrenskraft. Kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, den så kallade underhållsskulden, kommer närmast att fördubblas kommande år och år 2033 kommer det att saknas mer än 100 miljarder kronor.

Bristande underhåll är ett rikstäckande problem som drabbar även Gävleborg. Till exempel har bärigheten på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall bitvis sänkts vilket påverkar järnvägstransporterna. Av länets 3 302 kilometer statlig väg är 45 procent i dåligt eller mycket dåligt skick enligt en rapport från Transportföretagen.

Näringslivet i Gävleborg har mycket att vinna på att bryta trenden. En upprustad infrastruktur som möter näringslivets behov banar väg för nya jobb och fler investeringar, det stärker företagens möjlighet att verka och växa lokalt.

Brister i infrastrukturen påverkar inte bara transporterna inom regionen. Genom Gävleborg går även Europavägen E4 och Ostkustbanan, två stråk som har betydelse för transporterna genom Sverige. Här får inte bristande underhåll försämra tillförlitligheten.

Transportköpare behöver få sina varor i tid och pendlare måste kunna lita på att det går att resa till jobbet som tänkt. Om människor avstår från lediga jobb på grund av brister i infrastrukturen drabbas kompetensförsörjningen.

I Ulf Kristerssons regeringsförklaring medges att behoven är stora och att underhållet är eftersatt. Dessa insikter bör omsättas i handling.

Svenskt näringsliv vill att det eftersatta underhållet ska återtas senast år 2030. Då behöver anslagen och därmed kapaciteten hos Trafikverket och entreprenörerna stärkas år för år.

I ett första steg bör regeringen ta fram en långsiktig underhållsplan med uppskattat finanseringsbehov. Arbetet med att kartlägga tillståndet i infrastrukturen hos Trafikverket behöver intensifieras, för att i dialog med näringslivet resonera om vilka sträckor som bör prioriteras.

Det är dags att åtgärda underhållsskulden.

Lotta Petterson, regionchef, Svenskt Näringsliv i Gävleborg

Nils Paul, expert infrastruktur, Svenskt Näringsliv