Det är bra för miljön och klimatet att ha sprit i bensinen. Så kan man sammanfatta den svårbegripliga reduktionsplikten. Närmare bestämt är det etanol som avses med sprit. Och till diesel från förädlad råolja är det biodiesel som tillsätts.

Det här stiftade riksdagen lag om 2017. Och från 2018 började etanol respektive biodiesel blandas in i de av råolja framställda bensin och diesel. De har (bland annat) koldioxid som utsläpp (finns även andra utsläpp från dem om än i ytterst små mängder). Det minskas med inblandningen.

Att blanda in etanol respektive biodiesel är bra som verktyg för att minska utsläppen av så kallade växthusgaser, där koldioxid är den främsta, från transportsektorn. På EU-nivå har detta rekommenderats även om inte exakta nivåer på miniminivåer funnits som krav hittills. I EU är det på väg att bli beslut om lägsta nivåer. Men vilka de blir är inte klart än.

Problemet med inblandningen av etanol i bensin är att etanolen är dyrare. Och det är även biodieseln. Så priset för en liter bensin eller diesel med inblandning blir högre än en liter utan inblandning. I Sverige beslutades det, av regering och riksdag, om en upptrappning år för år av högre andel inblandning med start 2018. Det var bra för att minska utsläppen av koldioxid.

Men det hade nackdelen att det gjorde bensin och diesel dyrare varje gång och år som inblandningen ökades. Till det kom prisökning om världsmarknadens pris på råolja steg. Det skedde i och med kriget i Ukraina, i alla fall första månaderna. Eller om svenska kronan sjunker i värde mot USA-dollarn, som råolja handlas i.

Högt pris på bensin och diesel blev det mellan krigsutbrottet och valet i fjol. Särskilt Sverigedemokraterna, men även Moderaterna och Kristdemokraterna, påtalade de höga bränslepriserna och utlovade stora sänkningar om de kom till makten. SD lovade tio kronor billigare diesel per liter.

Ja, SD hade en reklamfilm där Jimmie Åkesson tankade en vanlig Volvo och påtalade att det var väldigt dyrt och om man ville ha det så kunde man rösta på Socialdemokraterna, men om man inte ville ha det så kunde man rösta på honom och hans parti. SD lovade sänkt dieselpris med tio kronor litern och bensinpris med 6,50 kronor litern.

När SD efter valet fick inflytande på regeringspolitiken och statsbudgeten blev det ett sänkt bensinpris med 14 öre per liter, inte 6,50. Gällande dieseln sänktes den med 42 öre, inte tio kronor. Men SD och M-ledda regeringen avser nu att återkomma med sänkta drivmedelspriser för nästa år.

Det avser de göra genom att minska inblandningen av etanol och biodiesel, alltså minska reduktionsplikten. Den är nu 7,8 procent inblandning för bensin och 30,5 för diesel. SD vill sänka till noll. Men EU väntas komma med ett krav på lägstanivå på sex procent. Och M, KD och L i regeringen verkar inriktade på att inte gå under EU-nivån. L vill ha en nivå på 12 till 16 procent.

Det är synd att inblandningen av etanol respektive biodiesel kan komma att minska till följd av regeringens och SDs politik. Att ha denna inblandning är nämligen en motortekniskt bra metod att minska utsläppen av koldioxid från fordonsparken. En stor del av bensinbilarnas motorer klarar en inblandning av etanol på minst runt tio procent och nyare bilar klarar än mer. Biodiesel är lik vanlig diesel så för den klarar dieselbilar en hög nivå, på runt 30 procent i dag. Nya bilars dieselmotorer klarar ännu högre nivå.

Problemet är kostnader och pris. Inblandningen ger nämligen dyrare pris på drivmedlet som konsumenten måste betala. För partier till vänster, Miljöpartiet och Vänsterpartiet men även S och C, är det känsligt om man måste gynna bilismen.

Exempelvis momsen på bensin och diesel (och etanol) skulle kunna sänkas från 25 procent till rent av 12 (i en period på några år). Då skulle bensin- och dieselpriserna bli flera kronor lägre per liter. Det skulle när inblandningen av etanol och biodiesel ökas om några år tas igen och ge samma prisnivå som nu framåt 2030 då inblandningen av etanol i bensinen är tänkt att bli 28 procent och biodiesel i diesel 66 procent. Möjligen skulle någon annan sänkning av skatt på drivmedel eller fordon också kunna fungera.

Det som SD, men även M, KD och i viss mån L, är kritiska mot är rimligen att bensin och diesel blir dyrt att tanka, inte inblandningen i sig som ger lägre utsläpp av koldioxid. Det är synd att en bra teknisk lösning med etanol och biodiesel som ger lägre utsläpp är på väg att motverkas för att det kostar.

Och det är dåligt att många olika slags politiker inte vill gynna bränslen och fordon skattemässigt eftersom staten får in mycket pengar på det och att bränsle- och fordonsskatter är styrmedel för staten att stävja körning med fordon, trots att det med dagens höga bränslepriser är väldigt lite som körs i onödan.