Så har vårändringsbudgeten presenterats. Inflationsbekämpningen är prioriterad i Sverige.

Inte människorna som bor här. Eller, det är egentligen inte sant. Vissa människor är prioriterade. De som har höga löner och ett stort kapital. Och jobb.

Under presskonferensen poängterade Elisabeth Svantesson igen att man man vill sänka skatten för de som arbetar. Och så pratade hon om arbetslinjen. Först trodde jag inte att jag hörde rätt. Men jo, Svantesson utmålade faktiskt svenska löntagare som de som drabbats värst.

Vilket gör 2023 till en dålig repris av det förra borgerliga regeringsinnehavet.

Det känns, för att uttrycka det milt, tröstlöst.

För en region som Gävleborg kan regeringens vårbudget knäcka vården helt. Man har redan flaggat för 700 miljoner i underskott i år.

Men regeringen bryr sig inte. Det är beskedet från Stockholm. Från Ulf och Jimmie.

För människor med privata sjukvårdsförsäkringar eller möjligheter att betala sin egen vård är det här inget större problem. Det går redan att köpa den vård man behöver i Sverige för den med rätt ekonomi. Men de är inte de svenskar som är sjukast och har störst vårdbehov. Det är inte de svenskarna som drabbas av tandläkarbristen som exempelvis finns i Gävleborg.

En återhållsam budget, vilket Elisabeth Svantesson gång på gång upprepade att vårändringsbudget är, betyder att du kan räkna med sämre samhällsservice. Dina barns skola kommer inte ha resurserna som krävs. Din mammas äldreboende kommer inte ha resurserna som krävs. Sjukvården kommer inte ha resurserna som krävs. Det sa Sveriges kommuner och landsting redan efter budgetpresentationen i höstas. Ändå kallade regeringen även i måndags de 6 miljarder man sköt till i statsbidrag för ett rejält tillskott. Samtidigt som Ulf Kristerssons kollegor i Gävleborg informerat sina väljare om man kommer gå med 700 miljoner i underskott i år.

Det här är problematiskt av många skäl. Men ett av problemen som kanske inte är så synligt är att det här kan förväntas driva på urbaniseringen ytterligare. För om pengarna inte räcker i en region som Gävleborg till ens grundläggande samhällsservice som en högkvalitativ sjukvård, riskerar det leda till att människor flyttar ut och viktig arbetskraft, som läkare, sjuksköterskor och tandläkare inte flyttar in. Besked om att verksamheter är underfinansierade gör dem inte direkt till attraktiva arbetsplatser för människor arbetsgivarna rycker i och som enkelt kan välja arbetsgivare med en god resurstillgång.

Vad som är tydligt är att regeringen och Jimmie Åkesson struntar i sånt här. Sjukvården och omsorgen kommer inte få pengarna man behöver. För att skyla det faktum langar man ut ett populistiskt besked om att platspåseskatten ska plockas bort, trots att det bara ska utredas. Och på högerkanten jublas det.

Vi är bara i början av en konjunkturnedgång. Än har människor inte blivit arbetslösa, men människor kommer bli det.

När lågkonjunkturen fördjupas kommer det slå hårt mot många hushåll. Men inte alla.

Regeringen har ljugit om mycket. Men deras prioriteringar ljuger inte. Skattesänkning har redan genomförts för de med högst löner i Sverige. Svantesson sa även i måndags att regeringen vill genomföra ytterligare jobbskatteavdrag. Och sänkt skatt på ISK är ett löfte.

Det betyder egentligen bara en enda sak.

Är du inte rik, frisk, har hög utbildning och ett välavlönat jobb kommer det bli ännu tuffare framöver.

"Arbetslinjen" är trots allt högersvenska för "arbetslösa och sjuka är arbetslösa och sjuka därför att de är lata och behöver därför piskas ut i arbete".

Vad den människosynen resulterar i för politik i lågkonjunktur visade Fredrik Reinfeldt.