"Vanligt folk" förekom flera gånger i Magdalena Anderssons tal. Det är ingen slump. Vanligt folk är på modet. Vi är inne i en period av ekonomiskt armod som kommer drabba pensionärer och funktionsnedsatta, arbetar- och medelklass hårdast. Vanligt folk har det tufft och kommer få det ännu tuffare. Överklassen klarar sig alltid.

Första maj är en tid att samla de egna. Ett tillfälle att peppa partimedlemmar och partiets sympatisörer. De som alltid gör grovjobbet, det viktiga jobbet i vardagen. Som knackar dörr, möter väljarna i hela landet, står vid torg och bjuder på kaffe och politiskt samtal.

Årets löfte på första maj handlade om sommarlovsaktiviteter med lunch. Kostnaden för reformern är 700 miljoner och det är pengar som såklart gör skillnad. Det är också pengar som visar att Socialdemokraterna verkar vara på väg att byta riktning. Istället för att tävla med SD och Moderaterna om tuffast tag fokuserar partiet äntligen på socialpolitiska åtgärder. Åtgärder som är nödvändiga för att stoppa nyrekryteringen till gängen. Att de som rekryteras är barn i socioekonomiskt utsatta områden är trots allt igen slump.

Magdalena Andersson var också tydlig i sitt tal med att de 700 miljonerna är viktig politik mot gängens rekrytering. Att hon lyfter det är bra, för tyvärr glömmer många att det brottsförebyggande arbetet är vad som skapar trygghet på riktigt. Varje barn som erbjuds en annan väg än examen i kriminalitet är en seger för hela samhället.

Det kan jämföras med Moderaterna i Stockholm som vill att barn och unga med svaga betyg inte ska kunna få kommunalt sommarjobb.

Magdalena Andersson lovar att Socialdemokraterna ska klä av högerns politik. Hon lyfte flera gången Tidöpartiernas fokus på rika höginkomsttagare. Det är mycket bra, naturligtvis. Det är också lovande att Andersson var så tydlig med att Sverigedemokraterna är den stora motståndaren.

I årets tal hördes en annan ton i Anderssons tal än före valet. Gängen hamnade längre bak i talet, och istället för att på autopilot mässa om att "knäcka gängen" låg tyngdpunkten den här gången snarare på att stoppa nyrekrytering och det brottsförebyggande arbetet. Det är en välkommen förändring. Magdalena Andersson och Socialdemokraterna är bättre när de faktiskt låter som socialdemokrater istället för Jimmie Åkesson.

Att den som begår brott ska straffas är självklart. Men om barn växer upp i områden där gängen är den enda vägen till någon form av ekonomiskt dräglig tillvaro spelar det ingen roll hur höga straffen är. Då kommer gängen kunna fortsätta rekrytera barn och skicka ut tonåringar för att mörda.

Högern kommer aldrig prata om det som en av de viktigaste punkterna för att slå mot gängen. Deras kärnväljare är män som räknar trygghet i hur många års fängelse ett brott resulterar i.

Eftersom Jimmie och Ulf vill sänka skatterna för de rikaste kan man heller inte prioritera att förbättra levnadsvillkoren för de fattigaste. Tidöpartierna har inte några fördelningspolitiska ambitioner. Och när de måste välja mellan att prioritera skololigarkens intressen eller killen på Nordost i Gävle kommer de alltid välja skololigarken.

Ett sådant samhälle är konstruerat för att skapa några få vinnare och väldigt många förlorare.

Det är också vad Socialdemokraterna måste vara motsatsen till.