Efter många, långa år ska det till sist bli fason på Alderholmen.

Förhoppningsvis.

Det har inte saknats förebilder. Knäppingsborg i Norrköping är ett fantastiskt svenskt exempel på hur en kommun kan utveckla ett område som magasinsområdet på Alderholmen. Från Gävle har man också varit och tittat på Knäppingsborg för inspiration.

För 12 år sedan.

Områden av den här typen brukar städer generellt vara ganska snabb på att utveckla, eftersom det handlar om väldigt populära områden att röra sig i för människor. Oavsett om det handlar om Knäppingsborg i Norrköping eller Kødbyen i Köpenhamn. Gamla, rustika områden som tidigare inhyst fabriker och andra industriella verksamheter drar helt enkelt folk. Av det enkla skälet att de ofta är trevliga miljöer att befinna sig i.

I Gävle har man inte varit snabb däremot. Här har man istället släpat fötterna efter sig. Och naturligtvis har det funnits hinder för att utveckla området. Men ändå. Hur lång tid ska det ta? Redan 2006 påbörjades diskussionerna om att utveckla området.

Samtidigt har den som kommit in i området snabbt insett hur fantastiskt det faktiskt skulle kunna bli. Magasinsområdet är en av Gävles vackraste miljöer. Själv gick jag på Yogalektioner i en magisk lokal i området för vad som nu är många år sedan. Men ärendena till magasinsområdet för de som inte jobbat där har generellt varit få eftersom det funnits så lite verksamhet öppen för allmänheten på Alderholmen.

Tyvärr.

Något vi många gånger också skrivit om på ledarsidan.

Vare sig fastighetsägare eller kommun har tagit sitt ansvar i frågan om Alderholmens framtid. Att ett område som Alderholmen tillåtits vara en ganska död yta under så lång tid visar tydligt att viktig initiativförmåga saknats i Gävle. Annars skulle inte en tillgång som Alderholmen stå outvecklad 2023.

"Olika idéer har funnits under åren, men av olika anledningar har det liksom inte riktigt blivit att vi har kunnat sätta ner foten förrän nu."

Så säger Åsa Wiklund-Lång om det hela.

Egentligen har idén dock varit exakt den samma under alla år. Att öppna magasinsområdet för allmänheten genom ett levande gatuliv som skapas av restauranger, caféer och andra verksamheter. Och utforma den så att området bygger ihop Gävles centrala delar ut mot kusten. Men kommunen kan inte ensam utveckla området.

Till hösten är det dock alltså till sist dags för Gävle att få sitt eget lilla Kødbyen. Då påbörjas omvandlingen av området. Fastighetsägarna och kommunen har skrivit avtal och investeringarna i utvecklingen av Alderholmen fördelas mellan dem och kommunen. Vilket är en avgörande del.

Givet de många och långa turerna kring magasinsområdet väntar jag dock med att ropa "Äntligen!" tills jag ser den första grävskopan i marken.

Förebilden för magasinsområdets utveckling är Nyhavn i Köpenhamn. Så man kanske också ska bäva lite. Där ligger förvisso vackra byggnader på en vacker plats som efter restaurering på 80-talet blivit en av Köpenhamns populäraste platser för turister. Men det är också en av stadens största turistfällor. Dessutom överprissatt, vilket känns som ett ganska omodernt ideal. Som landmärke är ju däremot Nyhavn onekligen en bra förebild. Säg Köpenhamn och många ser nog de kulörta fasaderna i Nyhavn framför sig. Så borde det vara med magasinsområdet i Gävle också. Något man ser framför sig när man tänker på Gävle. Och förhoppningsvis kommer det finnas utrymme för mer än bara det kommersiella i området.

Men nu ska vi inte regna på kommunens och fastighetsägarnas parad. Det här blir bra! Ett mer efterlängtat besked för Gävles stadsutveckling än att magasinsområdet till sist rustas och öppnas upp för Gävleborna är faktiskt svårt att tänka sig.

Men inför framtiden kan det vara värt att bära med sig följande; en attraktiv stad är en stad som ser sina tillgångar och ser till att göra något av dem.

Istället för att vela i decennier.