Det var nästan lite komiskt att läsa kommentarstråden när Richard Jomshof gick ut i strid för Sveriges kvinnor. Ungefär samtidigt som Sverigedemokraterna röstat nej till konvention mot våld mot kvinnor i EU-parlamentet. Det var, kan man säga, lite uppförsbacke för Jomshof att övertyga församlingen om att Sverigedemokraterna är ett parti som står på kvinnornas sida.

Knappast konstigt.

Sverigedemokraterna är ungefär lika mycket på kvinnornas sida som Ku kux klan är på afroamerikanernas sida.

Det vill säga inte alls.

Listan är lång över Sverigedemokraternas illgärningar mot kvinnor. I riksdagen har man lagt motioner om att begränsa aborträtten bakvägen genom att införa samvetsfrihet i vården. Nu har förvisso Sverigedemokraterna bytt linje eftersom de kommit fram till att det gick sämre för dem i val när de var abortmotståndare. Kvinnor gillar generellt inte vita, medelålders män som vill bestämma över deras kroppar. Trots allt. Men motionerna i riksdagens går inte att radera ut. Sverigedemokraterna har försökt begränsa aborträtten. Och öppna vården för allehanda religiösa dårar som anser att abort ska förbjudas.

Inte superkvinnovänligt.

Sedan har vi naturligtvis det goa uttalandet om att vi faktiskt behöver fundera över vad en kvinna gjort för att hennes man ska slå henne. Inte heller det något som direkt vrålar feminism och att stå upp för kvinnors rättigheter.

Kvinnorna i Sverigedemokraterna är för övrigt få. Efter valet är 70 procent av partiets folkvalda män. Så ser det inte ut i ett parti som värnar kvinnors rättigheter. Så ser det ut i ett parti som vill begränsa kvinnors rättigheter och inte tycker kvinnor och män är lika mycket värda.

Så där fortsätter det. På punkt efter punkt visar Sverigedemokraterna att man är ett hot mot kvinnors rättigheter. Så kvinnor röstar i väldigt låg utsträckning på Sverigedemokraterna. Vilket är ganska naturligt. För majoriteten av svenska kvinnor är det ganska svårt att hacka i sig Sverigedemokraternas politik. Även om vi bortser från grejer som att ledande representanter för partiet kallat kvinnor hora, man vill begränsa aborträtten och män i partiet tycker att kvinnor som blir misshandlade kanske trots allt får skylla sig själva.

Ett parti som står på kvinnors sida lägger nämligen dessutom resurser på kommuner och regioner. Givet att många av yrkena i vården och omsorgen är kvinnodominerade, och dessutom yrkesgrupper kvinnor är beroende av för att kunna förvärvsarbeta även om de själva inte jobbar i vården och omsorgen. För vad händer när omsorgen inte fungerar? Jo, då kliver kvinnor ofta in som anhörigvårdare.

Och värnar man kvinnor ekonomiskt sänker man inte skatten för de rikaste för de är i majoriteten av alla fall män.

Så nej, Richard Jomshof är inte särskilt trovärdig när han försöker framställa Sverigedemokraterna som ett parti som står upp för kvinnors rättigheter.

Alla vet att det inte är sant.