Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

23 december -Julsaga

Mössens jul

Annons

Det var kvällen den 23 december. Dagen innan julafton. Och det hade aldrig rått sån febril aktivitet någonstans eller vid någon annan tidpunkt på året som det gjorde ikväll i tomtens verkstad. Det var nissar och nissor överallt. Nissar som sydde dockkläder, nissor som målade leksaksbilar, nissor som julbakade och nissar som byggde leksakshus. Alla hade de massor med saker de behövde hinna med.
Mitt i verkstaden stod ett högt bord. På en pall, som mest liknade en liten trappa, stod en tomtenisse med bister uppsyn. Han var klädd i mörkgröna kläder och hade en grå luva på huvudet. Glasögonen som satt på näsan åkte ideligen ned och han skött tillbaka dem med irriterad min. Nissen hette Arnold och var nummer 546 i ordningen. Det var han som såg till att alla barnen fick sina julklapp. Han hade en lista som var så lång att den räckte hela vägen ned på golvet från det höga bordet. När han stod där på sin pall vrålade han ut order till de andra nissarna.
”Nisse 157, har du byggt klart Leos leksakshus? Nissa 78 du måste sno dig, packar du inte de där leksakerna snabbare kommer vi inte vara klara förens nästa jul! Nisse 32 se till att få dockklänningen klar för lilla Lisa har varit snäll i år”. Nissarna som skyndade förbi blängde sur på honom. De gillade inte att han skrek åt dem medan de jobbade, han stod ju bara där uppe och gjorde ingenting alls. Vilken nytta gjorde han för julen? Trotts att ingen gillade Arnold speciellt mycket så var de ingen som sa något. Ingen vågade trotsa Tomtefar.
Just denna kväll var stressigare än vanligt. Tomtemors ugn hade gått sönder. Nu hade de ingen stans att grädda alla pepparkakor. Fixar nissen var i redan igång med att leta efter felet. Nästan hela nissen var inne i spisen som spydde ut stora svarta moln av svart rök. Det var fullkomligt kaos och ingen märkte att Arnold smög iväg. Försiktigt tog han sig ned från sin pall, han tittade sig noga omkring så att ingen såg honom innan han snabbt sprang iväg.
Han gläntade på dörren till köket och såg att Tomtemor var upptagen med att prata med fixarnissen. Snabbt som ögat rusade han genom köket och in i skafferiet. Hyllorna var höga och det Arnold skulle åt låg på femte hyllan. Han dog åt sig en plåthink och vände upp och ned på den så att han nådde upp till första hyllan. Sedan började han försiktigt att klättra upp för hyllorna.
Väl uppe på femte hyllan öppnade han en stor trä låda. Han vecklade ut lite papper och fann en stor gul ost. Försiktigt bröt han några delar av osten och stoppade dem i fikan. Sedan skyndade han sig därifrån med aktade sig noga för att bli sedd.
Arnold fick ta i ordentligt för att få upp den stora ekporten för att ta sig ut på gården. Han sköt på av all kraft och porten gnisslade till innan den svängde upp en liten bit. Arnold pressade sig ut och sedan stod han ute på gården. Det var mörkt och snön föll i stora flingor som sakta dalade ned mot marken. Arnold kilade över gården och ut till det lilla stallet där tomtens renar bodde. Han smög in i stallet och stängde dörren efter sig.
Under tiden hade fixarnisse lyckats laga Tomtemors ugn och ordningen höll sakta på att återställas. De flesta leksakerna var klara och säcken skulle börja på packas. När en av nissarna upptäckte att Arnold var borta. Hur skulle de nu göra? De kunde ju inte packa säcken utan honom, det var ju han som hade koll på allt. ”Vi måste skynda oss”, var det en nisse som sa. ”Annars hinner vi inte klart!” För att hitta Arnold spred alla nissarna ut sig för att söka.
Arnold som satt på huk i stallet hade smulat sönder osten i små bitar och satt och spred ut dem i ett hörd när porten till stallet öppnades. ”Här jag har hittat honom,” skrek en nisse.
Snart var alla nissarna och även Tomtefar och Tomtemor ute i stallet för att prata med Arnold. ”Arnold, vart har du varit?” Frågade Tomten. ”Vi blev jätte oroliga,” sa Tomtemor. ”Titta han stjäl ur skafferiet”, ropade en nisse som hade fått syn på osten på golvet bakom Arnold. ”Stjäl du ur vårat skafferi, Arnold?” Tomten tittade strängt på Arnold som tittade ner i backen. Det blev tyst en lång stund sedan tog Arnold ett steg åt sidan. På golvet bakom satt en liten musfamilj. De plockade åt sig av osten som Arnold hade lagt ut och försvann sedan in i ett hål i vägen.
Det var alldeles tyst i stallet. Sedan började Tomten skratta. ”Arnold min lilla nisse. Tar du ost i skafferiet för att ge till mössen här i stallet?” Arnold nickade. ”Men Arnold”, sa Tomtemor. ”Du hade bara behövt säga till så hade vi gladeligen gett dig lite ost”. När han fick höra att de inte var arga på honom tittade Arnold upp. Tomten stod och log mot honom, sedan vände han sig till de andra nissarna och nissorna. ”Nu har ni lärt er hur viktig Arnold är för att det ska bli en riktigt jul och du Arnold har lärt dig att du bara behöver be snällt så hjälper vi dig gärna, så nu tycker jag att vi går in och ser till att få den där säcken packad så att alla barn får sina julklappar i tid.” Nissarna och nissorna nickade instämmande och de gick alla tillbaka in för att göra allting klart för julafton. Från och med den dagen skrek Arnold aldrig åt de andra nissarna och varje år den 23 december fick han en bit ost av Tomtemor som han gick ut med till stallet så att även mössen kunde få fira jul.

Mer läsning

Annons