Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ändrade rutiner för influensan

/

Socialstyrelsen har i samråd med Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra strategin för hanteringen av den nya influensan.

Annons

Sjukvården uppmanas att bli mer restriktiv med att skriva ut virushämmande läkemedel som Tamiflu och Relenza. Risken är att en överanvändning medför att viruset utvecklar resistens, tålighet, mot preparaten. Fall av Tamifluresistent svininfluensa har rapporterats från Danmark, Japan och Hongkong.
Bara personer i riskgrupperna som riskerar att ha smittats ska ha virushämmarna, enligt ett pressmeddelande från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Myndigheterna tillägger att det inte är någon risk att lagren av läkemedel ska ta slut eftersom de är väl tilltagna.

Världshälsoorganisationen WHO har fortlöpande presenterat siffror över antalet fall av svininfluensan A/H1N1 sedan den 24 april då de första fallen rapporterades från USA och Mexiko. Den senaste siffran visar på nästan 95 000 fall av smitta och 429 dödsfall, men uppgifterna har inte uppdaterats sedan den 6 juli. Orsaken är att WHO inte längre bedömer att det är rimligt, med tanke på smittans utbredning och spridningstempo, för alla länder att fortsätta med de krävande laboratorieanalyserna av alla misstänkta fall.
– För länder som har fall kommer vi att rekommendera att de börjar röra sig i riktning mot större nationella övervakningssystem, exempelvis att man följer spridningen av influensaliknande sjukdom, att man följer antalet fall av lunginflammation och så vidare, sade WHO-talesmannen Keiji Fukuda vid en tidigare presskonferens.
Storbritannien, som enligt den senaste siffran var uppe i nästan 7 500 fall av smitta, har redan sagt att situationen börjar bli så ansträngd att laboratorietestning av smitta inte längre är realistisk.
Sverige har hittills haft 187 bekräftade fall av den nya influensan, varav 28 personer har smittats innanför landets gränser.

Kostnaden för höstens massvaccinering mot den nya influensan kommer att landa i knät på landstingen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att slutnotan kommer att uppgå till mellan 2–3 miljarder kronor.
– Det är en grov uppskattning, men förutom kostnaden för vaccinet, som är 1,3 miljarder kronor, tillkommer sprutor, spetsar, distribution, kylförvaring och inte minst personalkostnader, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
I det avtal som skrevs för tre år sedan åtog sig landstingen att stå för hela kostnaden. Men i dag är det ekonomiska läget avsevärt mycket kärvare och SKL anser att regeringen bör bidra till finansieringen.
– Det känns inte bra att vi ska stå för allt. Vaccineringerna utgör ett stort samhällsintresse – vi borde få tillgodoräkna oss den vinst som blir när man minskar antalet sjukskrivningar, säger Göran Stiernstedt.
Om inte landstingen får ekonomisk hjälp finns risk att de måste skära ner på den övriga vården, enligt SKL.
En informationskampanj kommer att förberedas inför massvaccineringarna. Hur den kommer att se ut och vad som görs centralt respektive lokalt är inte klart, säger Göran Stiernstedt:
– Det kommer ny information hela tiden om den här influensan – hur farlig den är, hur många dödsfall som inträffar. Så vi kommer inte att fatta beslut om kampanjen förrän leveransdatumet närmar sig. Då har vi den bästa informationen.

Socialstyrelsen kommer ut med en föreskrift som begränsar anmälningsplikten av influensan till vissa delar. Bara fall som vårdas på sjukhus ska anmälas. Men fortsatt ska alla fall som diagnosticeras på laboratorier rapporteras.
Det är inte längre rimligt att lägga resurserna på att förhindra spridningen i landet, utan dessa måste koncentreras på att minska effekterna av pandemin, konstaterar Socialstyrelsen.
”Förändringen innebär att sjukvården nu riktar provtagning, behandling och förebyggande åtgärder mot personer i riskgrupperna, det vill säga dem som riskerar att bli svårast sjuka eller dö, samt mot de personer som vårdar eller står i nära kontakt med dessa personer, säger Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten vid Socialstyrelsen.
Till riskgrupperna hör bland andra personer med kronisk lungsjukdom, kronisk hjärtkärlsjukdom, diabetes och nedsatt immunförsvar, samt gravida och barn under två år.

Mer läsning

Annons