Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intresset för Uppsala-Ekebys keramik växer - igen

/
  • 25 delar. Den gul-gröna ugnseldfasta serien Fyris ritades av Sven-Erik Skawonius på 1950-talet. Som mest gjordes den i 25 olika delar, många av dem står i Barbro Råsbrants köksskåp.
  • PASSIONERAD SAMLARE. ”Det är ett litet detektivarbete att hitta fram till rätt konstnär om man bara har ett nummer att gå efter”, berättar Barbro Råsbrant. Nästan alla Ekebys föremål stämplades med ett nummer, men systematiseringen var bristfällig.
  • Grön blyglasyr populär på 1930-talet. Många sådana föremål tillverkades på St:Eriks lervarufabrik, som                            köptes upp av Ekeby 1937.
  • MED FISKAR. Spectra heter fatet med fiskdekoren som Anna-Lisa Thomson hämtade inspiration till under sina somrar på västkusten.
  • FAVORIT. Barbro gillar de vita föremålen från 1930- och 40-talen. Vasen har Vicke Lindstrand gjort.
  • 25 delar. Den gul-gröna ugnseldfasta serien Fyris ritades av Sven-Erik Skawonius på 1950-talet. Som mest gjordes den i 25 olika delar, många av dem står i Barbro Råsbrants köksskåp.
  • POPULÄRA. Stora golvvaser tillhör de mest eftertraktade föremålen i dag.

Lergods från Upsala-Ekeby hade länge låg status och mängder av föremål har hamnat i soporna genom åren. Nu röner Ekebykeramiken nytt intresse.
– Tiden har kommit ikapp, designen ligger rätt i tiden, säger samlaren Barbro Råsbrant.

Annons

Vita och gröna keramikföremål står på snart sagt varje ledig yta i Barbro Råsbrants hem. Vackert komponerat i grupper känns designen mycket modern.

– Om man tittar på nytillverkad keramik i dag är vissa föremål nästan plagiat, eller i alla fall ser man var inspirationen kommer ifrån, säger Barbro Råsbrant.

Hon har samlat Ekebykeramik i många år, var med och bildade föreningen Upsala-Ekebysällskapet 1992 och har hållit kurser i ämnet under flera år.

– Jag växte upp i Uppsala och redan som elvaåring gick jag en omväg till skolan förbi en presentaffär med Ekebykeramik i skyltfönstret, berättar hon.

Lergodset från Upsala-Ekeby var aldrig särskilt högt ansett, utan sågs hela tiden som något av den fula kusinen från landet. I alla fall i jämförelse med det finare stengodset och porslinet från Gustavsberg och Rörstrand. Men skillnaden låg främst i själva godset för designen höll hög konstnärlig klass. I alla fall från 1930-talet fram till 1950-talet när fabriken hade sin storhetstid. Då fanns konstnärer som Anna-Lisa Thomson, Vicke Lindstrand och Mari Simmulson på bruket.

– Som mest tillverkades en halv miljon prydnadsföremål och tre miljoner blomkrukor per år på Ekeby. Ekebykeramiken fanns i nästan varje svenskt hem och såldes även via postorderföretag som Åhlén & Holm, berättar Barbro.

En stor del av keramiken, som länge hade låg status, har slängts och gått sönder genom åren. Men för cirka tio år sedan började trenden vända. I dag är Barbro långt ifrån ensam om att samla keramik från Upsala-Ekeby och det är inte lika ofta det ”är köpläge” som hon uttrycker det. Mer sällsynta figuriner och golvvaser säljs på kvalitetsauktioner för femsiffriga belopp.

Men allt som ser ut som Ekebykeramik är inte nödvändigtvis det.

– Det fanns ju många andra fabriker som tillverkade liknande föremål, och ibland kan det vara svårt att tyda stämplar, berättar hon och bläddrar i en bok där serienummer finns listade.

Många föremål har motiv från naturen, som till exempel serien Paprika. Den ritades 1948 av Anna-Lisa Thomson och blev en storsäljare redan på sin tid. Den fanns kvar i produktionen hela 17 år efter konstnärens död 1952 och är i dag hett eftertraktad på andrahandsmarknaden. Liksom många andra föremål. Det gläder Barbro och de andra medlemmarna i Upsala-Ekebyföreningen. Även deras mål att få tillstånd en permanent utställning har förverkligats sedan Uppsala Konstmuseum 2005 öppnat en permanent utställning om Upsala-Ekeby, belägen i Uppsala slott.

Mer läsning

Annons