Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När Rotskär skulle bli stad

/
  • HAMNSTAD. I dag är Rotskär hoplänkat med Skutskär genom en bro över Bodaån och här finns ett rätt stort villaområde. Men för några hundra år sedan byggdes krigsfartyg på ön och Johan III hade allvarliga planer på att göra Rotskär till en stad.
  • Ulf Ivar Nilsson

När Johan III på hösten 1568 utropade sig till Sveriges kung blev han samtidigt befälhavare över världens största segelflotta. För faktum är att de länder som regerade över världshaven vid den tiden – England, Spanien, Portugal, Frankrike, Holland och Danmark – alla hade färre örlogsfartyg än Sverige.

Annons

De svenska skeppen byggdes på stora och små varv runt landets kuster, bland annat i Gävle där fartyget Buffeln, eller Geflehjorten som det också kallades, gick av stapeln redan på 1540-talet.

Men även i Rotskär, som i dag väl närmast betraktas som ett villaområde i Skutskär, byggdes fartyg för den svenska flottans räkning. Och här var skeppsbyggeriet ett tag så omfattande att kungen och hans män hyste allvarliga planer på att grunda en riktig stad på den trekantiga ön vid Dalälvens utlopp i havet.

Verksamheten vid ”Rodhsker skeppsbyggning”, som varvet kallades i Kronans räkenskaper, startade 1564 med proviantfartyget Elfkarlebylaxen. Året därpå anlände skepparen Hans Tjelvarsson från Stockholm i sällskap med tre timmermän och tretton sågare.

Ett par år senare uppgick personalstyrkan till 54 man och när det stora ”Elfkarleby Skeppet” låg på stapelbädden under hela fem år var närmare 70 man sysselsatta på varvet i Rotskär. En del av timmermännen hade värvats från Finland och från 1585 finns en notering att gubbarna var missnöjda med sina löner.

Av de skepp från Rotskär vars namn bevarats till eftervärlden finns även Hjorten som tog tre år att bygga innan det sjösattes 1577 och satte kurs mot Stockholm.

De flesta av de farkoster som byggdes på ön verkar ändå ha varit rätt små. Det rörde sig till stor del om roddbåtar och espingar, som är en sorts mindre segelfartyg.

Vid den här tiden omnämndes Rotskär som ”köping” i officiella handlingar och i början av 1580-talet – samtidigt som han började bygga slottet i närbelägna Gävle – funderade Johan III på att ge den lilla varvsorten stadsrättigheter. Men först måste man kolla upp om Rotskär verkligen var värdig en sådan upphöjelse.

1584 skickade en liten kommitté ut från regeringskansliet för att utreda saken. De höga herrarna upptäckte då att inloppet till Rotskär var alldeles för grunt och att det inte fanns några förutsättningar att bygga en bra hamn på ön.

Så det blev inget av de storslagna planerna.

Inte heller Rotskärs närmaste grannar var särskilt intresserade av att få en stad in på knutarna. De bönder som styrde över Älvkarleby gnällde i stället över att några fiskarfamiljer olovligt slagit sig ner på ön och byggt hus på socknens mark.

Arbetena vid skeppsvarvet fortsatte dock till 1593, och återuppstod under några månader 1609 då en kapten som hette Hans Andersson använde platsen för att bygga tolv små segelfartyg.

Mer läsning

Annons