Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Aktieslumpen ska inte styra pensionen

Börserna faller, bostadsmarknaderna i USA och i flera andra länder har gått i baklås, kreditkranarna skruvas åt.
Den finanskris som började för ett år sedan är fortfarande inte över.

Annons

Nedgången på aktiemarknaden är inte bara en angelägenhet för den femtedel av befolkningen som äger egna aktier.
Vi tänker kanske inte så mycket på det, men en stor del av pensionskapitalet är placerat på de finansiella marknaderna. Finansoron påverkar därför också våra framtida pensioner.
AP-fonderna har t ex fått se sina tillgångar i de amerikanska bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae minska i värde med omkring 500 miljoner kronor på ett år.
En del av den värdeminskningen kanske kan återvinnas när den amerikanska bolånekrisen är över, men sannolikt inte allt.
Våra tillgångar i premiepensionssystemet (PPM) har backat med 20 procent på ett år. Det vill säga en femtedel av värdet är borta.
Den samlade avkastningen räknad från starten år 2000 var i slutet av juni negativ, minus 3,4 procent. 100 kronor insatt i PPM-systemet för åtta år sedan är i dag bara värd 96.
De stora svängningarna på aktiemarknaden slår mot våra pensioner på flera sätt.
Ett är via AP-fonderna. Vill det sig illa – och om tillväxten samtidigt är låg – kan det till och med leda till att bromsen i systemet slår till och pensionerna skrivs upp med lägre belopp än annars.
Även de viktiga avtalspensionerna påverkas av nedgången på aktiemarknaderna.
PPM-systemet är känsligt på sitt speciella sätt. Den som råkar pensioneras vid en tidpunkt då marknadsvärdena står i botten straffas med lägre pension.
Det handlar inte om så stora belopp ännu – PPM-systemet är fortfarande under uppbyggnad – men det kan röra sig om en eller ett par hundralappars skillnad per månad enbart beroende på marknadsläget vid det tillfälle då pensionen tas ut.
I takt med att systemet byggs ut blir skillnaderna större.
Den största delen av våra pensioner får vi som tur är från inkomstpensionen. Det är ett mycket stabilare system där pensionsutfallet följer inkomstutvecklingen, inte svängningarna på aktiemarknaden.
En utjämning av utfallet i PPM-systemet vore också önskvärd. Det är inte rimligt att två personer med samma inkomst ska få olika pension bara för att de går i pension vid olika tidpunkter.
Skillnader i pension uppstår också i PPM-systemet som följd av mer eller mindre lyckade fondval. Även dessa skillnader är för stora.
Det är inte rimligt att den dryga tiondel av vår allmänna pension, som PPM utgör, i så hög grad styrs av slumpen.
14 år efter pensionsbeslutet behövs en grundlig diskussion om hur pensionssystemet fungerar.
I den debatten kan socialdemokraterna passa på att påpeka att det var de borgerliga partierna som drev fram ett PPM där storleken av pensionen bestäms som i en Bingolotto-dragning.

Mer läsning

Annons