Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äldrevården - ett naturligt monopol?

Annons

Det är alldeles utmärkt att regeringen nu sätter fart efter de missförhållanden inom äldrevården som uppdagats. Det här är ett område som är omgärdat av många olika värderingar och övertygelser (jfr ”Geschäft i ohälsa”, 2010).
I grunden är åldrandet en obotlig process. Hastigheten i denna process varierar från individ till individ. Men oavsett livsstil slutar man i ett totalt vårdbehov, om man inte redan stupat på vägen.
Varken samhällets omsorg eller de privata företagen har varit helt lyckosamma inom äldrevården. Men vi kan kanske ena oss om att verksamheten behöver närhet och insyn från alla håll.
Kanske tiden nu blivit mogen för ett statligt monopol, Äldrevård AB, som sköter landets äldrevård med hjälp av privata företag med lokal förankring, på franchisebas. Tanken är att försöka kombinera det naturliga monopolets skalfördelar med de privata företagens smidighet och service.
Från moderbolaget kan den enskilde företagaren få administrativt stöd så att vården i grunden blir enhetlig och likvärdig över hela landet.
Lokala småföretag kan inte ta ut övervinster skattefritt som nyss skett i fallet Carema. En lokal leverantör kan också förväntas vara mera känslig för anhörigas synpunkter än en global aktör.
Med flera konkurrerande småföretag på varje ort kan man räkna med optimal service åt vårdbrukarna. Och framför allt, dåliga företag kan tillåtas att gå i konkurs.
En gång i tiden var både Apoteket AB och Vin & Sprit välfungerande naturliga monopol. De är borta. Nu kanske tiden är mogen att försöka den här modellen inom äldrevården?
För att systemet ska kunna utvecklas krävs överenskommelser över blockgränserna. Låt oss föra en konstruktiv diskussion!

Bo Norberg, red, rondellen.net

Mer läsning

Annons