Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

1960

/

Annons

Pumpsen är spetsiga, klänningen knälång och slöjan är kort à la 60-talet.

I Ann-Britt Jonssons bukett vilar yviga ormbunkar i botten. Dessvärre var det 20 grader kallt när brudparet kom ut ur kyrkan och buketten frös sönder omedelbart.

Thomas hår blänker, propert tillbakakammat.

– Han är faktiskt snyggare nu, tycker Ann-Britt 45 år senare.

Ann-Britts mamma sydde klänningen, i brokad. Det syns inte på bilden, men klänningen är ärmlös och i stället bär hon en kort, öppen jacka ovanpå.

Jackan hjälper till att dölja ofödda Hans, som växer i magen.

– Jag bodde fortfarande hemma och var i femte månaden. Vår son brukar säga att det var därför vi gifte oss, men då svarar jag bara: "Vi är ju fortfarande gifta!", skrattar Ann-Britt.

Det blev en enkel middag för närmaste familjen på Söderhjelmska i Gävle. Sen bar det iväg till första gemensamma lyan, en omodern lägenhet med kallvatten och kamin i Strömsbro.

Skorna har Ann-Britt kvar, men klänningen kastade hon till slut.

– Den hängde med i alla flyttar, men den blev så gul och ful med tiden, beklagar Ann-Britt.

Mer läsning

Annons