Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äldre föräldrar bor nära sina vuxna barn

Att bo nära varandra underlättar för både äldre och yngre generationer. Fler än åtta av tio äldre föräldrar bor nära något av sina vuxna barn, bland annat för att de vill kunna hjälpa dem.

Annons

Kulturgeografen Anna Hjälm vid Umeå universitet har nyligen lagt fram avhandlingen Familjelandskapet. Hon har studerat hur äldre föräldrar och vuxna barn bor och flyttar i förhållande till varandra, och hur mönstret förändrats sedan 1800-talet.

– I dag bor vi nästan lika nära varandra som under 1800-talet, säger Anna Hjälm.

Då var det vanligt att bo på samma gård. Så är det inte längre. När det gäller närboende inom 100 meter, är minskningen dramatisk jämfört med på 1800-talet. I dag är det ungefär tio procent som bor så nära. Men många bor relativt nära sin familj. 85 procent av de äldre föräldrarna har minst ett av sina vuxna barn inom fem mils avstånd.

– Förbättrade transportmöjligheter och kommunikationer kan ändå göra det möjligt att vara lika tillgängliga för varandra i dag som för 200 år sedan, förklarar Anna Hjälm.

40-talisterna är den generation som bott längst ifrån sina föräldrar. Under urbaniseringsvågen i Sverige på 1960-talet var det vanligt att vuxna barn hade långa avstånd till sina gamla föräldrar.

– 40-talisterna var då 20-årsåldern, när man är som mest flyttbenägen, de flyttade från landsbygden för att bo, jobba och bilda familj i städerna.

Men i nästa generation bor vi nära igen. Inte helt oväntat flyttar den yngre generationen oftare, men när de äldre väl flyttar är det ofta för att bo nära barn och barnbarn.

– Det är framför allt de yngre äldre, nyblivna pensionärer som är mer benägna att flytta. Många anger att skälet är att de vill kunna hjälpa till.

Särskilt boende

När föräldrarna i sin tur behöver mer omfattande stöd vänder de sig inte till barnen utan till välfärdstatens service, och flyttar exempelvis till ett särskilt boende.

– För många äldre verkar det viktigt att själva välja den hjälp man vill få, och att ha kvar sitt oberoende gentemot de vuxna barnen, säger Anna Hjälm.

Resultaten visar också att många av dagens pensionärer, 20 procent av alla över 65, står helt utan vuxna barn i landet. Antingen har de aldrig haft några barn, eller så kan barnen ha dött eller emigrerat.

Mer läsning

Annons