Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äppel, päppel, päron, plommon

/

Äppelträden på balkongen verkar faktiskt ge en aning frukt. Jag väntar med spänning på att Silva, Mantet och de andra ska mogna. Det är lagom med äpplen på de ännu små pelarträden, precis vad de orkar bära.

Annons

Kvistarna på fruktträd kan annars brytas av när frukten växer och blir tyngre framåt hösten. Om det ser ut som att träden har satt mer frukt än vad grenarna klarar, är det hög tid att gallra eller åtminstone stödja upp grenarna. Det gäller såväl äppel- som päron- och plommonträd.

Förutom att gallring gör att grenarna inte riskerar fläkas sönder, bidrar gallringen också till att den kvarvarande frukten blir större och friskare. Det ska vara några centimeters avstånd mellan varje kart.

Vattenskott passar också bra att ta bort nu. Vattenskott benämns de långa skott som växer rakt upp. Särskilt på äppelträd som kanske beskurits kraftigt är rikligt med vattenskott vanligt. Klipp av dem med vass sekatör precis utanför den lilla rynkiga kragen intill grenen, den så kallade grenkragen.

Men skär inte bort alla, då svarar trädet bara med att skicka lika många vattenskott igen. Det stackars trädet tror ju att man försöker ta livet av det. Spar i stället en del och klipp in dem till 10–20 centimeter för att de ska bilda frukt följande år. Utvalda välriktade, det vill säga mer horisontella, skott brukar jag helt låta vara om trädet behöver en ytterligare gren för att balansera kronan.

Plommonträd och körsbärsträd beskärs bäst från och med nu och fram till och med september. Vanligtvis efter skörden, för den vill man ta del av! Tidigare på året blöder dessa träd massor av stigande sav om man skär bland grenarna. Men de är ömtåliga även nu, så ta i första hand endast bort skadade och sjuka grenar på Prunus-släktet.

Komplettera även vårvinterns beskärning av mer tåliga träd som äpple och päron. Det går ibland lättare att se vilka delar som är angripna och sjuka, nu när träden är i grönska.

Och kanske blev det inte ens någon fruktträdsansning i våras?

Rasande snabbt gick det från enorma snömängder till långt gången, spirande vår.

I pallkragarna har lökblasten lagt sig, och det betyder dags för skörd. Jag drar upp lökarna i den vissnande blasten en solig dag och låter dem ligga kvar och torka på jordytan. Efter några dagar har skalet längst ut blivit torrt, och löken kan lagras svalt.

Det blir inte många lökar för lagring. De flesta har jag redan ätit upp…

Anna Malin Degermark

Mer läsning

Annons