Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Beckmans bastuba

/

På den här suddiga gamla tidningsbilden är det svårt att avgöra hur Elis Beckmans egenhändigt komponerade musikinstrument såg ut. Och ännu svårare att föreställa sig hur det lät.

Annons

Beckman var adjunkt i tyska vid Gävle högre allmänna läroverk och tillhörde den stora skara människor som i början av förra århundradet vurmade för det konstgjorda språket esperanto. Som en hyllning till denna internationella rörelse döpte han sitt instrument till Espero. Ordet betyder ”hopp” på svenska och är även titeln på esperantisternas egen ”nationalsång”. Här i Beckmans hemstad kallades instrumentet dock mest för Beckafon, efter upphovsmannen.

Elias Beckman var i många år musikkritiker i Gefle Dagblad och Gefleposten och i en av tidningarna beskrev han på våren 1924 sin nya uppfinning som ”ett blåsinstrument med klarinettmunstycke och klockstycke av en mindre bastuba. Omfånget är 4,5 oktav från contra C till tvåstrukna G”.

Om Beckman själv kan berättas att han var född 1872 i Sunnerby socken i Västergötland och son till en kyrkoherde. Han tog fil kand-examen i Uppsala 1904 och arbetade sedan som lärare i olika städer innan han som nygift 39-åring flyttade till Gävle för att tillträda en tjänst som läroverksadjunkt.

Han och hustrun Wivi fick tre döttrar och sedan han pensionerats bosatte sig paret i Hille där Elias avled på våren 1953, 80 år fyllda.

Beckman var mycket musikalisk och framträdde både som dirigent och kompositör. Han tonsatte dikter av flera kända författare och vid länsorkesterns konserter spelade han ofta sin hemmagjorda bastuba.

Det skedde bland annat på våren 1943 då han, 71 år gammal, tillsammans med stadens symfoniorkester framförde tre egna melodier vid en bejublad konsert på Gävle teater. Ett av styckena var en tonsättning av Gustaf Frödings dikt ”Det borde varit stjärnor”.

Om det här blåsinstrumentet byggdes i fler än ett exemplar känner jag inte till och i dag verkar ingen längre känna till språklärarens musikaliska innovation.

Mer läsning

Annons