Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De fattigas palats

/
  • SÖDERTULL. Det nya fattighuset som byggdes i Gävle 1881 var en imponerande byggnad. Åtminstone om man jämför med hästskjutsen nere till vänster på den här bilden.
  • Står fortfarande kvar.  Fattighuset som byggdes 1881 står fortfarande kvar även om det i dag används för andra ändamål.
  • Ulf Ivar Nilsson

Det mest intressanta med bilden här ovan är nog den lilla hästen som målmedvetet trampar fram i förgrunden med sin enaxlade kärra och sina två passagerare.

Annons

Du kan ju dig tänka dig hur stort ett sådant ekipage är – och då förstår du vilket enormt hus som visas på bilden. Ett riktigt palats, byggt för rika och mäktiga människor. Eller inrymmer det kanske en ambassad eller ett kungligt ämbetsverk?

Men det är något som inte stämmer. Mannen med hatten och käppen, som promenerar på trottoaren, ser ju mycket större ut än hästskjutsen trots att han befinner sig längre bort. Han verkar mer passa ihop med huset och trappstegen i porten han ser ut att vara på väg till.

Bilden är nästan 130 år gammal och jag vet inte vad tecknaren hette. Men jag vet att han var anställd som litograf vid Geflepostens tryckeri och att han ritade bilden efter ett fotografi. Kanske hästen och vagnen inte fanns med på förlagan utan var något som skapades i litografens fantasi. Och blev så oproportionerligt små för att han inte riktigt förstod det där med perspektivritning. Eller krympte han hästen och kärran med berått mod så att huset skulle se större ut?

Det är inte omöjligt, för när teckningen publicerades i Gefleposten i december 1881 hade den rubriken ”De fattiges palats i Gefle”. Bilden föreställde alltså stadens nya fattighus och tanken var nog att visa vilken elegant och lyxig miljö som väntade de 176 fattighjonen som skulle inhysas där på skattebetalarnas bekostnad.

Att överdriva storleken på byggnader genom att förminska figurerna i förgrunden är ett gammalt trick som drevs till fulländning i slutet av 1600-talet av den svenska stormaktstidens fräckaste PR-man, Erik Dahlberg. Han var bland annat fältmarskalk, generalguvernör, landshövding, arkitekt och tecknare, men mest känd blev han för sitt stora planschverk ”Suecia antiqua et hodierna” (Det forna och nutida Sverige), vars främsta uppgift var att ge en så imponerande bild som möjligt av landets byggnader och städer. Där ingår bland annat en känd vy över Gävle, ritad 1686, där främst slottet är avbildat på tok för stort i förhållande till övriga hus.

Nu var den nya fattigvårdsinrättningen som byggdes vid Södertull mot slutet av 1800-talet en både vacker och imponerande byggnad, åtminstone om man jämför med de två gamla nedslitna fattighusen vid Södra Kungsgatan som den ersatte. Det tre våningar höga stenhuset var ritat av stadsarkitekten E A Hedin och hade en standard som gjorde att de nyinflyttade fattighjonen knappt trodde sina ögon. Här fanns värmeledningar, badrum och varmvatten, snickarverkstad och smedja, tvättstuga och mangelrum, sjuksalar och ett litet kyrkorum. Man fick också plats med expeditionsrum och personalbostäder.

Men det blev snart för trångt även här och redan 1898 började man skissa på en del storstilade utbyggnader. De flesta av dessa kom aldrig att förverkligas. I stället växte en lång rad andra vårdinrättningar upp i grannskapet och gjorde Södertull till ett begrepp i Gävle.

Vill du veta hur stort de fattigas palats var i verkligheten kan du åka till Södertull och titta. Huset står fortfarande kvar även om det i dag används för andra ändamål. Det är grått till färgen och på fasaden hittar du byggnadsåret 1881.

Mer läsning

Annons