Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den okände miljöaktivisten från Gävle

/
  • Karl Starbäck från Gävle, en av världens största miljöpionjärer, såg till att Sverige fick Europas första nationalparker. Bilen är tagen i ett annat sammanhang.

Annons

Lektorn från läroverket i Gävle räknas som en av världens största miljöpionjärer. Men i svenska Nationalencyklopedin nämns han bara i förbigående.

När den schweiziske professorn Jacques Grinevald mot slutet av 1900-talet gjorde en lista över världens viktigaste pionjärer inom miljöområdet tog han med Karl Starbäck, läroverkslärare i Gävle och riksdagsman av stora mått – även rent fysiskt.

Denne bortglömde miljöaktivist – som bara nämns i förbigående i Nationalencyklopedin – har kallats för den svenska naturvårdens fader och var bland annat med och bildade Svenska naturskyddsföreningen 1909.

På papperet var Starbäck lektor i naturalhistoria och kemi vid Gävle högre allmänna läroverk under åren 1902-28. Men under praktiskt taget hela den tiden var han fullt upptagen med att sitta i riksdagen – först som liberal och sedan som högerman.

Han hade studerat i Uppsala där han, trots det akademiska livets fröjder och ett stegrande intresse för både körsång och politik, blev såväl filosofie doktor som docent i botanik. Han var expert på kryptogamer och har fått ett helt svampsläkte uppkallat efter sig – starbäckia.

Karl Starbäck var född Norrköping och nästan 40 fyllda när han flyttade till Gävle 1902. Samma år blev han invald i riksdagens andra kammare och ett par år senare lämnade han in sin berömda motion ”rörande åtgärder till skydd för vårt lands natur och naturminnesmärken.”

Riksdagen var med på noterna och Starbäck fick själv leda den utredning som 1909 resulterade i att vi fick våra första naturskyddslagar. Nio geografiska områden, främst i fjällvärlden, utnämndes till nationalparker och kunde på det sättet skyddas från mänsklig åverkan.

Samtidigt kom en lag om ”naturminnesmärkenas fredande” som gjorde att gamla ekar och andra enstaka naturföremål kunde fridlysas. Sedan dess har naturvårdslagarna skrivits om flera gånger, men nationalparkerna finns kvar och uppgår nu till 29 stycken, bland andra Färnebofjärden i södra Gästrikland.

Samma år som de första nationalparkerna kom till bildades Svenska naturskyddsföreningen. Karl Starbäck var med från början och satt i styrelsen ända till 1927.

Nu var det inte bara den traditionella vildmarken han värnade om. Det är till stor del Starbäcks förtjänst att den lummiga Djurgården i Stockholm inte förvandlats till ett bostadsområde. Och redan 1904 varnade han för att naturen vid Stockholms infarter i framtiden skulle komma att skymmas av stora skyltar med annonser ”om ej reklammakeriets vilda framfart stävjas”.

Under hela sitt aktiva liv fortsatte Starbäck arbetet som riksdagsman och politisk mångsysslare. Med tiden började han inta en mer försvarsvänlig inställning än sina liberala partivänner och 1913 gjorde han ett misslyckat försök att bilda en koalitionsregering med moderaterna.

För övrigt kan noteras att Kalle Star, som han ibland kallades, bodde på Södra Skeppsbron 6 tillsammans med hustrun Kerstin och barnen Ulla och Göran. Att han dog 1931 och att han – enligt ett biografiskt uppslagsverk – ”genom livet bevarade sitt ungdomliga lynne”.

Mer läsning

Annons