Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dopningen vanligare bland kvinnor och ungdomar: "Bottnar i dåligt självförtroende"

Dopningen är mer utbredd än man tidigare trott och preparaten har blivit vanligare även bland kvinnor och ungdomar.
Samhället har brustit i antidopningsarbetet – och borde lära av idrottsrörelsen, anser en professor.

Annons

Hantlar och skivstänger lyfts målmedvetet av de tränande på Friskis och Svettis i Hagastan i Stockholm. Här råder nolltolerans mot dopning och medlemmarna kan när som helst utsättas för oanmäld dopningskontroll.

– Det vi är vaksamma på är till exempel om någon växer väldigt snabbt alternativt minskar väldigt snabbt, sättet man uppträder på eller om man har ett osunt träningsbeteende, säger Stina Eklund Olofsson, ansvarig för dopningsfrågor på Friskis och Svettis Stockholm. Hittills i år har inget prov visat positivt, i fjol var det två.

Dopningen är mer utbredd än man tidigare trott.

Men trots få positiva prover på just denna anläggning finns tecken på att dopningen breder ut sig. En ny studie visar att cirka 30 000 svenskar använder dopningspreparat regelbundet – tre gånger fler än man tidigare trott. Dessutom beräknas ytterligare 10 000 personer dopa sig då och då. Missbruket har blivit vanligare bland kvinnor och yngre personer som vill se attraktiva ut.

– Utseendefixeringen ökar och många vill ha en quick-fix. En planering för en träning kan vara över flera år, den tiden har vi inte i dag. För många bottnar det i dåligt självförtroende – man vill vara stor, man vill synas, man vill bli någon, säger Stina Eklund Olofsson.

En annan grupp som dopar sig mer är vanliga motionärer som snabbt vill bygga en vältränad kropp.

– I dag är det en merit att lägga till i cv:t att du har kört Vasaloppet och gjort en Iron man. Det är ganska svårt för en vanlig motionär att orka leverera det, mitt i allt annat med jobb och familj. Då upplever en del att de behöver något extra, säger Stina Eklund Olofsson.

Men trots att hälsoriskerna med dopning är enorma finns inte mycket hjälp att få för den som vill sluta. Bara en mottagning i Sverige erbjuder specialiserad vård för personer med dopningsproblematik.

– Jämfört med idrotten har samhället inte haft någon organisation för att ta tag i det här växande problemet, säger professorn och dopningsexperten Arne Ljungqvist, som nu lanserar en kampanj med målet att förena samhället och sportvärlden i kampen mot dopningen.

– Idrotten har hanterat detta med begränsad, men ändå viss, framgång i 40 års tid. Det arbetet och den kunskapen vill vi föra vidare ut, säger han. Tidigare friidrottaren och OS-guldmedaljören Carolina Klüft, som medverkar i kampanjen, framhåller att mixtrande med hormoner och kosttillskott inte alls är en nödvändighet för att uppnå resultat.

– Det går att vinna OS-guld på vanlig mat, säger hon.

Arne Ljungqvist och friidrottaren Carolina Klüft lanserar en kampanj med målet att förena samhället och sportvärlden i kampen mot dopningen.

Mer läsning

Annons