Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EQ-experterna: ”Alla känslor är tillåtna – men inte allt beteende”

– Barn behöver lära sig att det är helt okej att bli arg, glad är inte alltid rätt. Alla känslor är tillåtna men alla beteenden är inte accepterade, säger Sofia Norberg, EQ- föreläsare och författare.

Annons

EQ-metoden är uppbyggd på fem olika steg: självkännedom, empati, ansvar, kommunikation och konflikthantering. Grunden består av att kunna identifiera sina egna känslor, kunna ge namn på dem och delge andra människor vad man känner.

– Om barnet vet varför han eller hon känner på ett visst sätt blir det också lättare att hantera det och våga prata om det, säger Sofia Norberg som tillsammans med psykologen Bodil Wennberg har skrivit böcker om EQ.

Den emotionella förmågan går att träna upp, även för vuxna.

– Man blir aldrig klar med självkännedom, det är en process som pågår hela livet, påpekar hon.

I skolan används social träning även bland förskolebarn och tonåringar.

– Det finns stora likheter mellan treåringar och 14-åringar, de vill testa och töja sina gränser. Empatin får sig en törn under puberteten. I tonåren är många rädda om sig och vill inte prata öppet om sina känslor. Då kan det vara bättre att prata generellt om ett ämne i skolan eller ha en diskussion utifrån en film som klassen har sett tillsammans.

Att ha en empatisk förmåga behöver inte betyda att du är snäll, förklarar Sofia Norberg. Empati kan användas för att retas också. En person med empatisk talang vet precis hur hon eller han ska göra för att reta dig.

EQ kan också användas på jobbet, i relationer och i föräldrarollen, anser hon.

– Barn får känna vad som helst men det är förälderns uppgift att sätta gränser. Bekräfta barnets känslor, det kan bidra till att ge barnet en god självkänsla. Om barnet säger ”jag tycker inte att det här är kul”, svarar föräldern ”jo, det tyckte du ju förra veckan”. Då talar du om för barnet att han eller hon känner fel.

När barn kommer till föräldern för att få tröst och stöd får de ofta råd.

I stället borde föräldrarna snarare hjälpa barnet att sortera i sina känslor och identifiera vad som är problemet genom att lyssna aktivt på barnet och att hjälpa barnet att klä känslan i ord.

– Om barnet till exempel säger ”Jag skulle vilja slå Kalle” kan föräldern svara ”Det låter som att du är väldigt arg på honom”. Uppmana sedan barnet att fundera på om det finns något som han eller hon själv kan göra för att förändra den nuvarande situationen eller förhindra att den uppstår igen.

En förälder som är trygg i sig själv är mindre beroende av barnets prestation för att känna sig lyckad. Att se sitt eget värde trots ens brister är en god förutsättning för att barnet ska utveckla en god tilltro till sig själv. Det innebär att alla föräldrar måste arbeta med att acceptera sig själva för att kunna ge barnet en god självkänsla.

 

Mer läsning

Annons