Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Farsan hälsade på ibland när han var full"

/
  • SKÄMDES. ”Jag tog inte hem kompisar från skolan, inte förrän i högstadiet. Jag skämdes. Vi levde med skuld och skam, jag och morsan.”

Pers pappa var alkoholist och mamman var psykiskt sjuk.
– Jag fick bli vuxen tidigt eftersom jag inte fick den trygghet och det stöd som jag behövde hemma.

Annons

Pappan var frånvarande under hela Pers uppväxt.

– Farsan hälsade på ibland när han var full. Jag började hata min pappa tidigt. Det var bara jag och morsan. Jag tog hand om mamma.

Mamman hade några år tidigare förlorat ett litet barn i en tragisk trafikolycka.

– Mamma blev nervsjuk efter det och fick ta mediciner. Hon måste ha brottats med enorma skuldkänslor. Men mamma lagade mat och skötte mina kläder så gott hon kunde. Pers äldre syskon hade redan flyttat hemifrån.

– Morsan åkte in och ut på psyket, då bodde jag hos min äldre syster och bror.

När mamman var utskriven jobbade hon fem nätter i veckan.

– Jag hängde inte med i skolan men jag var inte bråkig utan satt mest och tittade ut genom fönstret.

Per fick därför träffa en barnpsykolog när han var tio år. Hon skrev ut lugnande medicin, bensodiazepiner, för att han skulle bli mindre rastlös. Men det fick motsatt effekt eftersom Per, visade det sig senare, har ADHD. Per var elva år när han började dricka. På högstadiet övergick han till hasch, LSD och amfetamin. I slutet av nian var Per sprutnarkoman. Han fastnade i ett liv med droger och kriminalitet. När han senare blev pappa fortsatte Per och hans fru med droger.

– Jag greps av polisen när jag skulle sälja eller köpa hasch. Jag hade barnvagnen med mig, hon var bara tre dagar gammal då.

Barnen placerades några år senare i familjehem och Per försvann in i drogerna.

Barnens mamma lyckades så småningom bli ren från drogerna och fick tillbaka vårdnaden när barnen var tio och åtta år gamla. Per har nyligen tagit kontakt med sina, nu tonåriga, barn.

– Min dotter håller på med droger. Det vore konstigt om inte något av mina barn skulle börja. De har sett sin mamma och pappa ta droger, hur jag slagit deras mamma, de har sett polisen komma hem till oss och den äldsta var bara två år när hon råkade få tag på en bit hasch som hon gick och sög på.

Sonen däremot pluggar och lever drogfritt.

– Jag tror att han känner som jag gjorde för min pappa, att jag är en jävla svikare.

Per har i dag varit nykter i två år. Han hoppas kunna bryta mönstret så att inte hans beteende förs vidare till eventuella barnbarn.

– Jag ska försöka stötta mina barn. 

Per heter egentligen något annat.

Mer läsning

Annons