Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fortsätt lek

Annons

Någonstans mellan tio och tolv går en tunn, ängslig gräns mellan att vara barnslig och obarnslig. Det blir en svår och krånglig balansgång. Och rasterna på skolgården blir plötsligt mycket tristare, stillsammare och längre när lekar blir bannlysta.

Jag hade ett fint dockskåp som jag var så lycklig över när jag fick det i present. Varje följande jul och födelsedag fick jag lampor, krukväxter och små möbler till dockhuset. Det var en ständig jakt på inredning. När huset väl var komplett några år senare kunde jag inte längre leka med det. Jag tyckte att jag var för gammal. Det var en sorg men jag ville inte riskera att mina kompisar skulle tycka att jag var en barnunge.

En kompis till mig hade många barbiedockar med mängder av fina kläder. När vi var hos henne brukade vi leka med hennes barbiesar i smyg, när det bara var vi två. Det var roligt men när vi gick i femman tyckte till och med jag att hon var barnslig. Hon skämdes men jag tror att hon fortsatte leka med dem när hon var ensam.

Jag tycker det är synd att många barn bestämmer sig för att de är för gamla för lek, trots att de egentligen skulle vilja fortsätta leka. Varför har de så bråttom med att bli vuxna? Tänk vad mycket roligt de går miste om. Genom leken föds och underhålls fantasin. Leken har en förmåga att hitta kreativa lösningar, bearbeta intryck och tillåter upptäckarglädjen löpa amok, men framför allt är det roligt. Vad trist livet skulle vara utan lek och fantasi.

Jag som är vuxen, och har hunnit vara det i ett antal år nu, kan tala om att det är inte speciellt coolt och inte alltid roligt heller. Ni hinner bli vuxna. Bara för att man fortsätter leka behöver det ju inte betyda att man inte kan ta eget ansvar och kloka beslut, tvärtom.

Vill du fortsätta leka, så gör det. De som retas och tycker att lek är barnsligt, är förmodligen avundsjuka och skulle nog helst vilja vara med och leka. Om de bara vågade.

Mer läsning

Annons