Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barn behöver också prata om skilsmässan

/
  • Lotta Hillgren och Kristina Andersson är familjebehandlare på Familjecentralen i Tierp. Stödgruppen ger barnet möjlighet att tillsammans med andra barn få dela upplevelser, känslor och tankar om föräldrars skilsmässa.
  • Barnen får själva bestämma hur mycket de vill berätta. Men om orden inte räcker till när de pratar om känslor, kan de ta hjälp av nallekorten.
  • Ett vanligt problem är att barnen alltid längtar efter den andra föräldern.
  • Vid varje träff får barnen gå igenom olika stadier av skilsmässan.
  • Vid varje träff får barnen gå igenom olika stadier av skilsmässan.

Barn har sällan någon att prata med om sin ilska, sorg, oro och skuldkänslor när deras föräldrar separerar.
På Familjecentralen i Tierp har man därför startat samtalsgrupper för barn med skilda föräldrar.

Annons

I Sverige har ungefär vart fjärde barn skilda eller separerade föräldrar. Men bara för att skilsmässor är vanliga, gör det dem inte mindre svåra.

– Vid en skilsmässa kan barn reagera olika, en del blir utagerande medan andra blir tysta. Att mamma och pappa separerar kan vara det jobbigaste som hänt i barnets liv. Hos oss kan de känna gemenskap och att de inte är ensamma i det här, säger familjebehandlaren Lotta Hillgren.

Och medan föräldrarna ofta har andra vuxna, vänner och kanske även terapeuter, att prata med, lämnas många barn ensamma med sina känslor och tankar kring skilsmässan. Men barn har också behov av att prata om den stora livsförändringen.

– Alla har inte någon att prata med.

Därför har Bris tagit fram en kurs för barn som vill träffas och prata om sina erfarenheter av föräldrarnas skilsmässa. Barbro Andersson och Birgitta Grane har skrivit handboken ”Mina föräldrar är skilda”. Den används i ett antal kommuner runt om i landet, bland annat på Familjecentralen i Tierp.

Nu i vår har den fjärde barngruppen startat, den vänder sig till barn mellan sju och åtta år. Gruppen, som består av mellan sex och åtta barn, träffas en gång i veckan efter skoltid. På första mötet sätter de upp regler för gruppen.

– En viktig regel, för att de ska känna sig trygga, är att det som sägs i gruppen stannar här. De är väldigt måna om varandra, förklarar familjebehandlaren Kristina Andersson.

Det fikas och leks när de träffas, men varje träff har också ett särskilt tema som de diskuterar kring. Tillsammans utforskar gruppen olika aspekter kring skilsmässan. Ett av de första ämnena kallas "Förändringens väg". Där får barnen prata om viktiga händelser i sina liv och försöka sätta in dem i ett sammanhang för att bättre förstå hur saker och ting hänger ihop. Varje barn ritar sin livslinje och beskriver hur det var när han eller hon föddes, vad som hände före föräldrarnas skilsmässa, hur gick skilsmässan till, behövde de flytta, hur de har det nu och vad de tror om framtiden.

– Barnen påverkas också av en skilsmässa. Trots att föräldrarna har bråkat mycket, är det inte säkert att barnet trott att det skulle leda till en skilsmässa. Det kan vara bra att reda ut vad som egentligen hände. Risken är annars att barnet hittar egna förklaringar och tar på sig skulden, säger Lotta Hillgren.

Ett annat tema är ”Känslornas hav”. Där pratar barnen om olika känslor. Några är vanliga och lätta att identifiera, som ilska och sorg.

– De får sätta ord på sina känslor. Vi kör också rollspel, barnen får då berätta hur de tycker att föräldrarna borde agera i olika situationer, säger Lotta.

– Om det är svårt att förklara eller om man inte orkar prata om känslor så har vi känslokort, tillägger Kristina och visar nallekort med olika ansiktsuttryck.

Ofta är barnen arga över att föräldrarna har bråkat så mycket och varit elaka mot varandra.

–  Även efter separationen är barn väldigt känsliga för om föräldrarna pratar illa om varandra, säger Kristina Andersson.

– Barn är lojala mot sina föräldrar och känner att de inte vill ta ställning mot den andra föräldern. De ska inte heller behöva medla mellan sina föräldrar, till exempel: "Säg åt pappa att köpa en ny jacka, som du behöver."

När någon av föräldrarna träffar en ny partner kan det också vara känsligt.

– Ett barn sa: "Tänk om jag tog hem en kompis som bara flyttade in", berättar Lotta Hillgren.

De flesta upplever det svårt att behöva lämna den ena föräldern för att vara hos den andra. En del barn tycker att de bara packar upp och packar ned varje vecka. Många barn berättar också om längtan efter den andra föräldern när de är hos den ena.

– Vi pratar om att det är okej att känna så och diskuterar vad de kan göra när längtan blir stor. De kan till exempel ringa varje kväll eller skicka sms, säger Lotta.

Läs mer: Lisas dubbelliv – flyttar varje vecka

I mitten av kursen hålls en träff på temat ”Familjeträdgården”. Barnen får prata kring begreppet familj. Snart blir det tydligt för varje deltagare att de flesta har spretiga familjeträd och att familjer kan se väldigt olika ut. De får rita och berätta om sin önskefamilj. Och jo, det kan hända att till exempel Zlatan dyker upp som önskebrorsa.

– Vi pratar också om roliga familjeminnen från den tiden då de alla bodde ihop, säger Lotta.

Efter tio veckor har barnen i gruppen hunnit prata igenom både sin egen och kompisarnas skilsmässor. De har sett att det finns en del svårigheter med att ha en mamma som bor här och en pappa som bor där men också nya möjligheter, som dubbla födelsedagskalas och bonussyskon.

– Innan de slutar får de en varsin kraftsten som laddats med ”magisk” kraft. Den kan de ha bredvid sängen eller i byxfickan och få styrka från om det känns jobbigt, förklarar Lotta.

Två månader efter kursen ordnar Kristina och Lotta en återträff. Barnen får också göra en utvärdering av kursen.

– Många av barnen säger att de längtar till våra träffar. De har gett dem hopp och chansen att skapa ett eget kontaktnät med nya vänner, säger Kristina.

Läs mer: Växelvis boende är den bästa lösningen i de flesta fallen

Mer läsning

Annons