Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barn blir sjuka av stress

/
  • Huvudvärk och magsmärtor är vanliga tecken på stress bland barn. Och stressrelaterade problem blir vanligare, 20 procent av barn på mellan- och högstadiet upplever konstant stress.

Stress är ett problem, inte bara för vuxna utan också för barn. Vart femte barn lider av stress.
– Skolan är den största orsaken till stress bland unga, säger Peter Währborg, professor i beteendemedicin och stressforskare.

Annons

LÄS MER: Allt fler flickor i länet får antidepressiva läkemedel

Svenska barn är bland de friskaste i världen, men många barn mår ändå inte bra.

– Psykosocial ohälsoproblematik är den kanske vanligaste orsaken till ohälsa bland barn och unga, säger Peter Währborg.

Han är psykolog och psykoterapeut, professor i beteendemedicin och författare till boken "Stress och den nya ohälsan". Peter Währborg började forska om barn och stress för snart 20 år sedan. Nu reser han runt och föreläser om det, både i Sverige och internationellt, men arbetar också som läkare och familjeterapeut.

– Det finns mängder av bevis som styrker att barn är stressade och att de är mer stressade i dag än tidigare. 25 procent av flickorna i årskurs nio har regelbundna och svåra psykosomatiska symtom.

De vanligaste symptomen på stress är ont i magen eller huvudet och insomningssvårigheter. Irriterade, frustrerade och aggressiva barn kan vara en varningssignal. Men även de som drar sig undan kan vara stressade. Nedstämdhet och bristande motivation ska man också vara uppmärksam på.

– Vart femte barn har symptom på utmattningssyndrom, säger Peter Währborg.

Att inte kunna påverka sin vardag är stressande, även för barn. Två av tre barn känner sig stressade när det gäller skolan. Det är vanligare att barn känner stress på grund av läxor och prov än på grund av höga krav från föräldrar eller lärare. Det visar en undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB.

– Någonstans i årskurs åtta eller nio brukar stressen öka markant och den pågår fram till andra året på gymnasiet, säger Peter Währborg.

– Och det är betydliga skillnader mellan flickor och pojkar, det är flickorna som upplever mest stress. Flickor presterar bättre i skolan men mår sämre medan pojkarna presterar sämre och mår bättre.

SCB:s undersökning visar att de könsskillnader som finns när det gäller stress i skolan på grund av läxor eller prov och på grund av höga krav på sig själv är tydligast bland äldre barn. Nästan tre av fyra flickor mellan 16 och 18 år känner sig stressade på grund av läxor eller prov, jämfört med varannan pojke. Av flickorna i denna ålders­grupp svarar 67 procent att de känner sig stressade på grund av höga krav på sig själva jämfört med 41 procent av pojkarna.

Ett av tre barn mellan tio och tolv år känner sig stressat på grund av läxor eller prov.

– Bråk eller missbruk i familjen orsakar också stress. Kränkande särbehandling, som mobbning, är en annan orsak, liksom fysiska och psykiska övergrepp. Det sätter livslånga spår.

LÄS MER: Barn med rätt att misslyckas

Barn kan ha svårt att svara på om de är stressade eller inte. Alla har inte alltid den självkännedom som krävs för att analysera sitt eget mående. Därför använder inte Peter Währborg ordet stress när han intervjuar barn. Han frågar dem i stället: ”Har du ofta ont i magen?” eller ”Är du ofta arg?”.

Vad kan vi göra för att förebygga stressrelaterade problem bland barn?

– Det behövs mer forskning. Vi borde instifta ett forskningsinstitut med inriktning på barns hälsa och skolans påverkan. I dag finns det ingen samlad kompetens utan det är det splittrat mellan Skolinspektionen och kommuner och en stor del av ansvaret läggs på Barn- och elevombudet. Det är ett strukturellt problem att vi inte vet mer om barns hälsa. Det är för mycket politik och för lite kunskap när våra politiker fattar beslut som rör våra barns framtid.

Vad kan man som förälder göra för att hjälpa sitt barn?

– Stimulera till fysisk aktivitet, all forskning visar att det har positiv inverkan på stress. Var uppmärksam på barnets sömnvanor, sömnsvårigheter har ökat och beror kanske på att de nattliga vanorna ändrats med datorspel och annat under nätterna. Var observant på mobbning. Sju procent av alla barn blir fysiskt eller psykiskt misshandlade i skolan. Eftersom vi har skolplikt måste vi vuxna se till att våra barn får gå så skyddade som möjligt och okränkta till skolan.

Mer läsning

Annons