Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett kulturlandskap av märkliga ortnamn

/
  • Annette Torensjös favoritortnamn i Gästrikland är Gysinge.
  • Bönan har fått sitt namn efter att man

Hur blev våra ortnamn till?
Varför heter det Bönan, Slädmuren och Främlingshem?
Gävlebon och ortnamnsexperten Annette Torensjö guidar oss genom Gästriklands orter.

Annons

De flesta av Gästriklands ortnamn är riktigt gamla – ungefär från 500-talet och framåt. I västra Gästrikland hittar vi de allra äldsta namnen.

– Den tidens sedvana var att benämna orter utifrån hur naturen såg ut på platsen eller utifrån personer som levt och verkat där, säger Annette Torensjö, som är ortnamnsexpert vid Lantmäteriet i Gävle sedan 28 år tillbaka.

Namn på orter, berg och sjöar har tydligt formats efter landskapet. Till exempel är ortnamn som slutar med –muren är vanligt förekommande i Gästrikland. Mur är detsamma som myr på rikssvenska och berättar om vårt rika myrlandskap.

Som Slädmuren i Ockelbo, vilket syftar på den vinterväg över myren där det var säkert att fara med släde.

– På så vis kommunicerar våra ortnamn viktig information på ett effektivt sätt, säger Annette Torensjö.

Men namnen är också en del i vårt identitetsskapande. De berättar om vilka vi är, vår historia och var vi kommer ifrån. "Namnen bildar tillsammans ett kulturlandskap", som Annette Torensjö uttrycker det.

Att ortnamn engagerar och väcker känslor vittnar de tusentals frågor om, som årligen kommer in till Lantmäteriets ortnamnssektion i Gävle. Då gäller det frågor över hela landet och ungefär hundra av dem leder till en mer omfattande utredning.

– Det kan handla om att man vill ha en förklaring på något eller att man vill ändra en stavning. Vanligt är att man vill göra ett namn tjusigare genom att göra stavningen mer gammaldags. Men de får alltid nej, säger hon.

Det beror på att lagen i dag säger att alla namn ska stavas i enlighet med moderna språkregler. Det är en fråga om demokrati, säger Annette Torensjö – alla ska kunna skriva ett ortnamn utan specialkunskaper.

Här i Gästrikland har vi fallet med Kessmansbo där ortsbor kämpat för att återinföra ett "j" i namnet (Kjessmansbo), som nyligen fick ett nej i förvaltningsrätten av just det skälet.

"Utgångspunkten bör vara att moderna rättskrivningsregler tillämpas vid stavning av ortnamn", skriver förvaltningsrätten i sin dom.

Något som också blir allt vanligare är att bostadsföretag försöker göra områden mera attraktiva genom att sätta dit ord som park, strand och terrass i ortnamnet.

– Man försöker höja statusen på namnet och bostadsområdet genom att säga Gävle Strand i stället för Alderholmen och Fridhemsgläntan i stället för Andersberg. Men då tycker jag att man ger platsen ett namn den inte förtjänar, säger Annette Torensjö.

Mer läsning

Annons