Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I dag är det 30 år sedan Palme sköts

/
  • Det var på håret att Olof Palmes dödsbesked hann komma med på Arbetarbladets etta på lördagen 28 februari. På redaktionen i Gävle jobbade Bodil Juggas och Lena Mattsson över på natten på grund av förseningar i sätteriet. Då plötsligt kom en flash från TT i teleprintern.
  • Pär Fagerström kunde inte hålla tårarna borta när han höll ett minnestal i Sandvikens missionskyrka på lördagseftermiddagen, några timmar efter att han fått dödsbeskedet.
  • Riksdagskvinnan Ing-Marie Hansson från Gävle höll på söndagen ett högtidstal i Folkets hus med uppmaningen:
  • Pär Fagerström var under 1970-talet pressekreterare åt Olof Palme.
  • Måndagen 3 mars pryddes Arbetarbladets första sida med en bild från ett överfyllt Folkets hus i Gävle när den lokala arbetarrörelsen på söndagen hedrade minnet av sin mördade ledare. De samlade var allvarliga och sorgsna, en del grät öppet. På scenen fanns ett upplyst porträtt av Olof Palme, flankerat av röda rosor. Riksdagskvinnan Ing-Mari Hansson från Gävle höll ett högtidstal med uppmaningen:
  • 30 juli 1965 höll Olof Palme sitt klassiska Gävletal, på dåvarande Broderskapsrörelsens förbundskongress i Gävle. Talet har blivit klassiskt då det uppfattas som upptakten till den svenska Vietnampolitiken, och till Olof Palmes hårda och uppmärksammade kritik av USA:s krigföring i Vietnam.

De allra flesta minns exakt var de var och vad de gjorde när de fick beskedet att Sveriges statsminister Olof Palme var död, skjuten till döds på öppen gata.
Efter sig lämnade Palme många minnesvärda ögonblick som lever vidare än i dag, 30 år efter hans död. Ett av dem var det berömda och banbrytande Vietnamtalet som han höll i Gävle.

Annons

I juli 1965 höll de kristna socialdemokraterna – Broderskapsrörelsen kongress i Folkets hus i Gävle och Palme var inbjuden som talare. Han var 38 år och vikarierande utrikesminister. Han talade om de fattiga folkens frigörelse, små staters rätt till självbestämmande och höll ett flammande tal mot USA:s utrikespolitik. Talet i Gävle räknas som en vattendelare och blev startskottet för en ny mer aktiv socialdemokratisk utrikespolitik och Palme blev känd utanför Sveriges gränser. Sveriges statsminister Tage Erlander intygade senare att det Palme sagt var Sveriges officiella åsikt i Vietnamfrågan.

Talet hittar du här: http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/650730c_broderskaps_kongress_gavle.pdf

– Palme övergav aldrig sina principer. Han ville tala om att det fanns hopp och att de förtryckta hade hans stöd, säger Pär Fagerström från Sandviken.

Han var tidigare chefredaktör på Arbetarbladet och vd för Gävletidningar. Under åren 1973-1976 var han Palmes pressekreterare.

– Han var en generös och oerhört aktiv chef, det var svårt att hänga med i svängarna ibland. Man visste aldrig när man skulle komma hem från jobbet. Men det var ett spännande arbete.

De var vänner i 15 år.

– Privat var han en vänlig och blyg person. Han var ömsint mot familj och medarbetare. Men han lade ingen energi på sin egen komfort eller säkerhet.

28 februari 1986 väcktes Pär Fagerström kvart över ett på natten till lördagen av ett telefonsamtal från radion, där han jobbade då, och informerade om Palmes död. En timme senare ringde Palmes sekreterare med samma besked. På lördagen höll Fagerström ett känslosamt tal till sin vän i Sandvikens kyrka.

Hur påverkades Sverige av mordet?

– Det är ett trauma att mordet aldrig klarades upp, ett jättemisslyckande. Och det gjorde att många tappade tilltron till myndigheter.

Olof Palme hade och har fortfarande ett stort inflytande på hur Sverige ser ut.

– Ungas livsramar präglas än i dag av det samhälle som Olof Palme byggde upp. Han införde särbeskattning 1971, innan dess hade vi sambeskattning vilket innebar att kvinnans lön lades på mannens lön, det var knappt lönt för kvinnor att arbeta. Med särbeskattningen kom många fler kvinnor ut i förvärvsarbete. Han såg till att det byggdes förskolor, vilket också underlättade för kvinnor som ville förvärvsarbeta. Innan Palme fanns knappt några daghem.

– Det var han som föreslog studiemedelssystemet som vi har i dag och drog i gång utbyggnaden av högskolor och universitet i hela landet.

Hur tror du att Palme skulle se på dagens Sverige?

– Han skulle mana till handling, samarbete och krafttag. Kom ihåg att han var son till en invandrad kvinna och själv ingick han ett skenäktenskap för att rädda en flykting. Han var beredd att gå långt för att hjälpa människor på flykt.

Sanningen om detta 30-åriga svenska trauma är fortfarande höljt i dimma. Men Gävlepolisen fick ett tips bara några dagar efter mordet. Ett tips som ledde till Christer Pettersson. Men utredarna nonchalerade uppgifterna.

– Palmemordet hade kunnat vara löst på en vecka, säger den ­pensionerade kriminal­inspektören Åke Engberg från Gävle.

Några dagar före Palmemordet åkte tre Gävlebor till Stockholm för att köpa amfetamin. Två av dem gick upp i en lägenhet men kom nedspringande därifrån och skrek till killen i bilen: "Kör för helvete, det är en psykopat där inne med en revolver! Han säger att han ska skjuta Palme."

Några dagar senare mördades Olof Palme.

En av männen ringde då kriminalutredaren Åke Engberg i Gävle och berättade vad de hade varit med om.

– Den här killen är inte rädd för fan själv men han tyckte att det var obehagligt när det satt en kille med en stor revolver och sa: "Nu jävlar ska Palme skjutas".

Åke Engberg hämtade tipsaren till polisstationen i Gävle, ringde upp Palmegruppen i Stockholm och lät dem göra förhöret på telefon.

– Jag tyckte att det var bättre att de gjorde förhöret eftersom de kunde ställa rätt följdfrågor.

Men sedan hände inte mycket mer. Sju år senare ringde Palmegruppen och ville ha namn och adress till tipsaren. Det blev nya förhör och tipsaren fick åka med polisbil till Stockholm för att visa vilken lägenhet det var. Det visade sig att polisen hade haft lägenheten under bevakning under en lång tid. Kvinnan som bodde i lägenheten kände Christer Pettersson. Han brukade hälsa på där.

– Det förvånade mig att de inte kollade upp tipset tidigare.

Läs mer: Palmemordet hade varit löst på en vecka

Tipsen mot Christer Pettersson blev allt fler. I december 1988 greps han och åtalades senare misstänkt för mordet. Pettersson nekade och friades till slut av Svea Hovrätt.

Vem tror du mördade Palme?

– Lisbet Palme var ju där och hon pekade ut Christer Pettersson. Efter att Palme blivit skjuten vände sig mördaren mot henne. Hon var en hårsmån från döden, skottet gick mellan kappan och ryggen. Christer Pettersson var kapabel att göra det, men nu får vi aldrig veta. Han är ju död, säger Åke Engberg.

Många år senare fick Arbetarbladets dåvarande kriminalreporter Tord Westlund ett tips om att Palmevapnet skulle ha slängts i Gavleån.

– Arbetarbladet hade öppet hus och då kom det in en kille från Skutskär som berättade att han hade ett tips, något som hade gnagt i honom en lång tid och som kunde ha att göra med mordet på Palme, berättar Tord Westlund.

Där E 4 passerar Gavleån i Gävle hade mannen tidigt en morgon kort efter mordet sett en silverfärgad Volvo stanna intill broräcket och hur en man i 35-40-årsåldern tog något ur bakluckan och slängde i vattnet.

– Normalt stannar ingen på det viset där på bron, sa vittnet.

Han var på väg till Norrbotten på arbetsresa. Han tipsade inte polisen men flera år senare läste han att Christer Pettersson varit i Hälsingland strax efter mordet. Han såg ett möjligt samband mellan händelserna.

– Christer Petterssons föräldrar hade ett sommarställe i Hälsingland, säger Tord Westlund.

Palmegruppen tyckte att tipset var högintressant. Dessutom visade det sig att Gavleån var det första öppna vattendraget från Stockholm och norrut 1986.

2005 gjordes dykningar i Gavleån. Dykarna kartlade med hjälp av en metalldetektor en yta 25 gånger 30 meter. Efter drygt fem timmars dykning hittade de fyra dykarna två kassaskrin, en brandyxa och annat metallskrot. Men inget vapen.

Läs mer: Palmevittnets sensationella uppgifter

Mer läsning

Annons