Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästriklands Göta kanal

/
  • VATTEN ÖVER VATTEN. På några ställen går Korsnäs tre mil långa timmerränna rakt över sjöar. Som här  vid Klittesjön,  bara några kilometer från inloppet vid Untrafjärden.
  • Ulf Ivar Nilsson
  • VATTEN ÖVER VATTEN. På några ställen går Korsnäs tre mil långa timmerränna rakt över sjöar. Som här  vid Klittesjön,  bara några kilometer från inloppet vid Untrafjärden.
  • VATTEN ÖVER VATTEN. På några ställen går Korsnäs tre mil långa timmerränna rakt över sjöar. Som här  vid Klittesjön,  bara några kilometer från inloppet vid Untrafjärden.
  • NÖDVÄNDIG. Timmerrännan från Dalälven till havet var en förutsättning för att Korsnäs AB skulle flytta till Gävle.
  • Depkens väg. Rännan går rakt genom Bomhus.
  • Bastanta men murkna plankor. Den gamla flottningsleden är långa sträckor hopbyggd med en gångbana av plankor.

Korsnäs gamla timmerränna ristar ett rakt och målmedvetet snitt genom hela södra Gästrikland. Ända från Untrafjärden på andra sidan Upplandsgränsen till pappersfabriken i Karskär.

Annons

Spången jag går på är fyra plankor bred och följer tätt den grånade träfåran. Den saknar räcke långa stycken och här och där sticker unga björkar upp genom springorna så att det är svårt att ta sig fram. Två meter under mig blänker brunt myrvatten bland vassa stenar, gräs och sly.
De fuktiga plankorna sviktar under mina fötter och ibland hör jag ett olycksbådande jämmer från det murkna trävirket. Jag fortsätter ändå min vandring över blöta myrmarker, genom mörka skogar och förbi risiga kalhyggen.
Den egendomliga byggnaden är hela tre mil lång och troligen den längsta av alla konstgjorda flottningsleder som byggts i Sverige. I somras gick jag hela sträckan, uppdelat på några lämpliga etapper. Då flöt vattnet fram mellan de lutande plankväggarna på sin väg mot havet, ganska snabbt men ändå lugnt och utan vågskvalp. På många ställen trängde vätan ut genom sprickor och skador i trävirket. Ibland som ystra strålar. Oftare som tröga droppar.

Allt omkring mig går i gult och brunt och det enda vatten som syns i den konstgjorda fåran är några små pölar på botten, bland löv och barr. Solen skiner och vinden prasslar i torra blad som ängsligt klamrar sig fast vid halvnakna grenar. Jag hör inget fågelkvitter, bara en och annan kråka som väsnas bortåt granskogen. När jag närmar mig Kubbo försvinner också ljudet från motorvägen.

förbindelsen mellan Dalälven och havet är inte bara en fascinerande sevärdhet. Den kan också, i all sin skröplighet, ses som ett historiskt minnes-märke. Rännan byggdes i slutet av 1800-talet och banade väg för det som kom att kallas ”Sveriges största flyttlass”. Det var när Korsnäsbolaget packade ihop sitt stora sågverk i Dalarna och flyttade till Bomhus med 2 000 människor i släptåg och gav Gävle en ny och blomstrande stadsdel. Så det är med viss vördnad jag tassar fram på de spruckna plankorna med sina rostiga spikar och sitt mossbelupna räcke.

grundades 1855 och tre år senare började man leverera virke från sitt stora sågverk vid sjön Runn i närheten av Falun. Trävarorna fraktades sedan med järnväg till Gävle där det skeppades ut över världen.
1890 byggde företaget ett stort hyvleri i Bomhus och sju år senare beslöt styrelsen att flytta hela verksamheten dit.
Långt tidigare kunde man flotta timmer på Dalälven ända till Hyttön. Men för att komma förbi de stora forsarna i Untra, Lanforsen och Älvkarleby måste man nu bygga en konstgjord vattenled genom skogen.
Nivåskillnaden mellan Untrafjärden och havet är nästan femtio meter och för att timret skulle flyta med en jämn hastighet gällde det att göra noggranna beräkningar.
Projektet började planeras 1896 under ledning av Gävlebon Gustaf Nyström. Han var major i Väg- och vattenbyggnadskåren och representerade vid den här tiden Gävle stad i riksdagens andra kammare.
Med en vattenhastighet på tre kubikmeter i sekunden skulle det, enligt Nyströms kalkyler, ta tio timmar för en timmerstock att ta sig genom hela rännan. Och i bästa fall skulle den nya sågen i Bomhus kunna ta emot omkring 70 000 timmerstockar per dygn. Men det var nog en lite väl optimistisk siffra.


kom igång på sommaren 1897 och även nu var det Nyström, som vid det här laget fyllt 61 år, som förde befälet. Som mest var det 700 man som grävde och snickrade på rännan innan den stod klar efter drygt ett år. Men det blev inte en träränna hela vägen. Större delen av den här leden utgörs faktiskt av en grävd kanal.
På sommaren 1899 kunde den nya sågen i Bomhus tas i i bruk. Den hade 30 ramar och det pratades om att den var den största i sitt slag i hela världen.
Den totala byggkostnaden för flottleden uppgick till en halv miljon kronor och den årliga driftskostnaden till 25 000 kronor. Att jämföra med de 380 000 kronor som Korsnäs varje år fått betala till järnvägsbolaget för timmertransporterna till Gävle.

om vid flera tillfällen och från gångbanan kan man på en del ställen se halvt övervuxna betongfundament som visar var den dragit fram tidigare. Den sista stora upprustningen skedde på 1950-talet då allt trävirke byttes ut. En annan drastisk förändring skedde 20 år senare när nya E4 drogs fram så att den korsade rännan i närheten av Hyttön. Då hade flottningen visserligen upphört – den sista massavedbiten valsade fram här 1970. Men rännan används fortfarande och ingår i dag i Korsnäs industrivattensystem. Så för att klara passagen byggdes två tornliknande betongpelare på varsin sida om motorvägen. Så grävde man ner ett grovt rör mellan dem, under vägbanorna. Och det verkar fungera alldeles utmärkt.


att det är lite enahanda att gå tre mil efter en ofta spikrak timmerränna. Men det är också en fascinerande upplevelse. De mest minnesvärda ställena är nog där leden går över sjöar, några meter ovanför vattenytan.
Över Klittesjön, bara ett par kilometer från inloppet vid Dalälven, går rännan i en svag men lång högerkurva innan den fortsätter in i barrskogen mot Spjutholmen


men kanske inte lika imponerande, får man i Bomhus. Där passerar rännan rakt över Kastsjön innan den försvinner in under staketet till industriområdet i Karskär.

Mer läsning

Annons