Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gautier, 89 år, dansade på lina

/
  • HÄPP! Fransmannen Didier Gautier är en av de riktigt stora gestalterna i cirkuskonstens historia. Han turnerade runt i Europa som lindasare, akrobat, ryttare och cirkusdirektör under hela sitt liv tills han avled i Gävle sommaren 1872. Men blev han verkligen 96 år?

En av de sista dagarna i maj 1872 anlände en musikalisk elefant till Gävle tillammans med en leopard och en björn, två hyenor, ett lodjur och en boaorm. Med i sällskapet fanns också färgglada papegojor i olika storlekar, babianer och ett gäng tjattrande markattor.

Annons

Mellan burarna linkade en liten gubbe omkring och såg till att allt kom i ordning. Han hette Didier Gautier, hade yvigt vitt skägg och var, enligt annonserna i tidningarna, 96 år gammal. Det var han som ägde den kringresande djurparken som nu i all hast växte fram på en obebyggd tomt mitt i stan, där Nygatan och Norra Stapeltorgsgatan möts.

Didier Gautier hade varit cirkusartist i hela sitt liv och det berättas att han dansat på lina tills han vid 89 års ålder tappade balansen och föll. Och att han då skadade ena benet så illa att han även tvingades avsluta sin långa karriär som cirkusryttare.

Nu verkade den gamle vara pigg och kry och han satt själv i tältöppningen och tog emot entréavgifter från de köande Gävleborna. Femtio öre kostade det att se hans exotiska djur, hälften för barn och ungdomar.

Men så en dag blev Gautier sjuk, fick kallbrand i sitt onda benet, och den 14 juni 1872 kunde Gävletidningarna rapportera att han avlidit föregående morgon i en ålder av 96 år, tre månader och fjorton dagar. Den döde fördes med ångbåt från Gävle till Odense i Danmark där han begravdes mindre än en vecka senare.

Menageriet fortsatte ändå sina visningar i Gävle i ytterligare ett par veckor. Och innan man packade ihop i början av juli hyllade man den nye direktören, gubben Gautiers son Jean, med en speciell föreställning där sällskapets abessinska elefant framförde sina bästa musiknummer och alla djuren var klädda i nationaldräkter!

I dag räknas Didier Gautier som en av de allra största i cirkuskonstens historia. Och genom sina många barn blev han anfader till flera framgångsrika artister på båda sidor om Atlanten.

Cirkusfolk är ju som kungafamiljer, de gifter sig inom en internationell men ack så snäv krets, deras ämbeten går i arv, de är barnsligt förtjusta i prål och glitter och väldigt stolta över sin börd och sina förfäders bedrifter. Så när jag nu ska berätta lite mer om Didier Gautier väljer jag att börja med hans pappa, som precis som vår svenska kungafamiljs stamfader var en fransman som hette Jean Baptiste i förnamn.

Denne Jean Baptiste Gautier föddes 1758, dog 1823 och reste däremellan runt i Europa med ett menageri. 1779 köpte han en elefant i London som han under många år visade upp i Preussen, Polen, Ryssland och Finland.

Hösten 1804 anlände sällskapet till Stockholm och det var säkert första gången sedan mammutarnas dagar som en elefant satte sina stora fötter på svensk mark. Gautier och hans familj slog sig ner vid Brunkebergstorg där det egendomliga djuret visades upp för allmänheten tillsammans med en dresserad häst, några dansande hundar, apor och fåglar.

Efter ett par år i huvudstaden drog sällskapet ut på landsbygden. I augusti 1806 kom man till den lilla staden Skänninge i Östergötland där man hyrde in sig i rådhuset och helt utan egen förskyllan orsakade ett tumult som gått till historien som Elefantupproret. Intresset var stort från allmogen och det bildades långa köer, men några tyckte att entréavgiften, ”16 skilling för ståndspersoner och 8 för sämre folk”, var alldeles för hög och började bombardera både rådhuset och borgmästaren med stenar. Därefter tog man sig in till den stackars elefanten som, om uppgifterna stämmer, placerats i en sal på andra våningen. Oroligheterna upphörde inte förrän man satte in militär mot folkmassan. Jean Baptiste Gautier och hans familj fortsatte sedan till Köpenhamn där elefanten lär ha dött året därpå.

Så över till huvudpersonen: Didier Gautier föddes i Chaumont i Frankrike 1792, vilket ger vid handen att han inte alls var 96 år när han trillade av pinn i Gävle åttio år senare.

Faderns menageri utvecklades med tiden till en cirkus, där lille Didier uppträdde som lindansare, akrobat och ryttare tillsammans med sina syskon.

År 1810 gästade man Düsseldorf och träffade där en akrobattrupp som leddes av Paul Friedrich Grunert från Sachen. Artonårige Didier Gautier förälskade sig i Grunerts dotter Johanna och lämnade på stående fot familjeföretaget för att ansluta sig till den tyska gruppen.

Paret gifte sig i juli 1811 och fick massor av barn, sjutton stycken om man får tro den inte alltid så sanningsenlige Gautier. Och alla lärdes tidigt upp till fullfjädrade cirkusartister.

Didier Gautier hade ju tillbringat två år i Sverige i samband med faderns elefantvisning och 1830 lyckades han, efter flera försök, få kung Karl Johans tillstånd att återvända med fru och barn. Samma år startade han ett sällskap som gjorde konster på hästryggen. Sju år senare blev han svensk medborgare och hade sedan Sverige som bas under resten av sitt liv.

Tillsammans med hustru, barn och barnbarn turnerade Gautier runt i Norden under många år och gjorde även avstickare till Ryssland och Tyskland. Och familjen ägnade sig inte enbart åt det vi i dag menar med cirkuskonst.

I oktober 1835 uppträdde Didier Gautier som konstridare på höstmarknaden i Gävle och i stadens Weckoblad noterade man att han var den ende artisten i hela sällskapet som roade publiken.

Av en annons fem år senare framgår det att Gautiers förställningar, förutom akrobatiska övningar, ryttarnummer och hästdressyr bestod av pantomimer där man spelade upp dramatiska händelser ut världshistorien. Med på turnéerna fanns också ett menageri fyllt av exotiska djur, ett stort vaxkabinett och ”en lefvande jätte som utmärker sig genom sin storhet och skönhet”.

1845 gav man sig ut på en Europaturné som kom att pågå i tio år. Men nu började gubben bli gammal och 1868 sålde Gautier sin cirkus till änkefrun och cirkusdirektrisen Adele Léonard-Houcke. Själv fortsatte han resa runt som lindansare och ryttare i Circus National, som ägdes av en av hans söner.

Didier Gautiers gamla cirkus bytte namn, först till Cirkus Houcke och sedan till Cirque Léonard, och av en tillfällighet uppträdde den i Gävle just den vecka 1872 som dess grundare avled.

Leonard-Houcke var en känd släkt i branschen och en av dess medlemmar, Adolphe Houcke, lät 1880 uppföra en cirkusbyggnad på Alderholmen i Gävle som kom att kallas för Ridhuset. Sextio år senare, i november 1940, var en av hans brorsöner, Jean Houcke, med och startade cirkusen i Furuviksparken.

Mer läsning

Annons