Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge sherryn en chans

/

När drack du ett glas sherry senast? Sannolikt för mycket länge sedan. Möjligen blev du bjuden på en köksbänksljummen, torftig variant någon gång kring gamla moster Astrids 85-årsdag.

Annons

Annat var det fram till 1960-talet när numera bortglömda starkvin som sherry, madeira och port var betydligt mer populära än vanliga bordsviner i vårt då öl- och spritdominerade land.


Men det borde vara läge för en renässans. Glöm dina eventuella fördomar om att bara fisförnäma gamla damer läppjar på sherry.
Det handlar nämligen om en nyansrik, varierad och i matsammanhang mycket användbar vintyp med sitt ursprung i spanska Andalusien. Det finns de perfekta snustorra aptitretarna fino och den något mustigare amontillado. Den fatigt nötiga oloroso, söta cream sherry och sirapsfeta PX (av druvan Pedro Ximénas).



Tack vare att dessa unika viner inte är så heta så behöver man inte betala mycket för utomordentlig kvalitet. Ingen sherry i systemets sortimentet är sämre än prisvärd.
Själv blev jag för några år sedan helfrälst i de torra varianterna under en vistelse i Barcelona. Till de blandade och ofta salta smårätterna, tapas, visade sig just finosherry passa allra bäst. Här hemma gör den sig perfekt till lite tilltugg av lufttorkad skinka, starka korvar, salta rostade mandlar och oliver.



Men fino är också som gjord att njuta till sushi och inget vin, förutom möjligen champagne, passar bättre som aptitretande aperitif. Även till kallrökt och gravad lax fungerar såväl de torra som de halvtorra varianterna. Och då har jag inte nämnt svampsoppa - mums!
Viktigt är att aldrig spara en öppnad flaska torr sherry. Den är mycket känslig och bör drickas inom tolv timmar. Därför är det utmärkt att de flesta märken finns i halvflaskor.

Mer läsning

Annons