Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I stället bidde det en enkät

/

Annons

”Nej, jag vill inte prata med dig för du är en jävla journalist.”

Killen med det röda håret spetsade läpparna för att spotta. Det var för snart 15 år sedan på Köpmangatan i Oskarshamn, och min första reaktion var att skämmas.

Hade jag gjort honom något?

Var det något jag skrivit?

Jag hukade av skam.

Jag hade varit reporter i knappt en vecka – sannolikheten var alltså ganska liten att jag hunnit göra så mycket skada. Det var mitt livs första enkät. Trots detta all denna ilska.

Skulle det bli så här svårt varje gång man gjorde en enkät?

Jag tittade på hans bortvända rygg och på loskan som stirrade anklagande på mig nerifrån trottoarkanten.

Med tiden blev jag en mästare på enkäter.

Om man ska tro ryktet var jag en av de snabbaste enkätmakarna i hela Småland; fotografen ropade ”yes!” när han fick höra att det var jag som skulle följa med ut i regnrusket. Det är oftast regn när man gör enkäter, eller väldigt kallt.

Vad är en enkät?

Det är en av de mest lästa text- och bildformerna i en tidning – näst efter tv-tablåerna, familjesidorna, serierna och så Torget.

Ofta används enkäten för att lätta upp en nyhetsartikel som kanske saknar bild eller lokal förankring.

Några slumpvis valda personer, som oftast illustreras med var sitt foto, får svara på en och samma fråga, gärna enkelt formulerad.

Enkäter har låg status bland många journalister – precis som tv-tablåerna, familjesidorna, serierna och insändarna har. Jag vet inte riktigt varför det är så.

Kanske för att enkätformen är ganska ytlig i förhållande till den riktiga intervjun med följdfrågor och miljöbeskrivningar.

Kanske för att enkäten är någonting som riskerar att ”bara bli” när man egentligen ville någonting annat.

Se på den här krönikan, till exempel.

Jag hade tänkt försöka bena ut varför killen med det röda håret var så arg på alla journalister och varför jag skämdes så.

Men i stället gjorde jag det enkelt för mig.

Mer läsning

Annons