Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ibland fick jaglura i sonengrönsakerna

Jag har två barn. Ibland känns det fullt tillräckligt, speciellt när det är matdags. Det kan vara svårt att anpassa måltiderna till allas smaklökar.

Annons

Åttaåringen älskar fisk och hamburgare. Fyraåringen avskyr fisk men älskar makaroner med ketchup, eller snarare ketchup med makaroner.

När åttaåringen var yngre förde vi ett tyst grönsakskrig, han och jag. Jag tyckte själv att jag var något av en mästare på att kamouflera grönsaker i diverse grytor och biffar. Men han utvecklade en inbyggd grönsaksradar och blev snart skicklig på att avslöja mig, trots att jag var jättelistig.

Misstänksamt brukade han granska sin tallrik i sin jakt på eventuella nyttigheter. Med ett triumferande ”Aha” kunde han nagla fast en stackars ärta på gaffeln och bryskt förvisa den från tallriken. Jag ignorerade alltid de anklagande inga-grönsaker-på-min-tallrik-har-jag-sagt-blickarna, som jag fick.

Men jag hoppades alltid innerligt att någon liten grönsak skulle slinka ned ibland.

Sedan gjorde lillasyster entré. Hon visade sig vara en frukt- och grönsaksälskare i stora mått. Blomkål, broccoli, morötter, melon och äpplen, allt slukades med god aptit. Häpen och lycklig tittade jag på min dotter och gladdes åt alla vitaminer som dansade i hennes kropp.

Storebror tittade också häpet och nyfiket på sin syster men han var fortfarande misstänksam. Plötsligt en dag, jag skulle kunna kalla det ett halleluja-moment, frågade storebror (som då var närmare sex år) om han kunde få smaka lite morot. Jag försökte att inte göra en stor grej av det utan ansträngde mig verkligen för att verka lite nonchig: ”Kan du väl få.”

Jorå, i dag äter han både morötter, broccoli och gurka. Men annan frukt än banan vägrar han fortfarande.

Barn äter det de tycker är gott och det de känner igen. Inget konstigt med det. Så var det när de flesta av oss växte upp. Det var mat och potatis med små variationer. I stora delar av världen äter människor i stort sett samma mat varje dag, många har inte ens möjligheten att äta sig mätta. Det å andra sidan är ett problem. På riktigt. Vi är, ärligt talat, bortskämda i Sverige som kan äta oss mätta och välja från hela världens kök.

Mer läsning

Annons