Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Kameror kan stoppa häktessjälvmord”

Förra året tog rekordmånga livet av sig i svenska häkten.
I år fortsätter trenden.
Kameraövervakning av häktescellerna kan bli en lösning, enligt Kriminalvårdens generaldirektör.

Annons

Tolv personer tog sina liv i häkten förra året, det högsta antalet någonsin. Trots att Kriminalvården vidtagit en rad åtgärder barkar årets statistik åt samma håll. Hittills har fem personer begått självmord i häkten och en på anstalt. Senast i tisdags dog en 27-åring i Huddinge.
Tidigare har siffran legat på 5–6 om året.
– Det är svårt att säga vad det beror på. Det kan vara en konsekvens av en tuffare verklighet, en ökad öppen kriminalitet, fler anmälningar och värre konsekvenser. De som hamnar på häktena är mer insyltade och i sämre skick, säger Christer Isaksson, säkerhetschef på kriminalvården.


Justitieminister Beatrice Ask (m) anser att Kriminalvården tagit situationen på allvar och att genomgången av rutiner är rätt väg att gå.
– Man får fundera över om ökningen går att koppla till någon förändring eller faktor. Kan man se några samband?


– Det är fullt möjligt att det går att göra mer. Om det fortsätter så här får man fundera över vad som går att göra ytterligare.
Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén är inne på samma linje. Om inte åtgärder som till exempel ökade psykiatriresurser och utbildning av personal ger effekt kan kameraövervakning i cellerna bli aktuellt.
– Det är en fråga vi börjat lufta. Man kan tänka sig kameror i ett antal celler där misstänkta med ökad risk för självmord placeras, säger han.
Den enda nackdelen han själv kan tänka sig är att det skulle vara integritetskränkande.
– Men i dag kollas häktade som mest till varje kvart. Att hänga sig behöver bara ta tre minuter. Med kameror skulle vi få en betydligt bättre tillsyn.



Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidforskning menar att Kriminalvården måste börja jobba som Socialstyrelsen. De utreder varje självmord som inträffar i sjukvården eller inom 28 dagar efter utskrivning.
– Då kan man hitta systemfel som man kan bygga bort.
Den uppgiften tillbakavisas av Lars Nylén. Han menar att varje självmord i häkten utreds i princip fyra gånger; en polisutredning, en incidentutredning av Kriminalvården och en utredning av just Socialstyrelsen eftersom i princip alla som tas in på häktet kommer i kontakt med sjukvården.
– Dessutom gör vi just nu en utredning av alla häkten i landet, just för att hitta systemfel, säger Lars Nylén.
Wasserman anser att andelen självmord är för hög för en begränsad grupp människor.
– Det är inte ovanligt att häktade begår självmord, de är utsatta och sårbara. Det som är ovanligt är att man inte kan förebygga det.

Mer läsning

Annons