Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Könskromosomerna styr

Och det här är vetenskapligt bevisat. Det är könskromosomerna som styr vilket kön ett barn får. Två X-kromosomer ger en flicka och en X-kromosom och en Y-kromosom ger en pojke.

Annons

Äggcellerna innehåller alltid en X-kromosom, men hälften av sädescellerna innehåller en X-kromosom och andra hälften en Y-kromosom. Så det är mannens kromosomer som bestämmer könet på barnet.

Det är något fler pojkar än flickor som föds och så har det varit sedan 1750- talet då man började föra statistik över födda barn i Sverige. Naturen har ordnat det så eftersom dödligheten bland pojkspermier är högre än bland flickspermier, på så vis jämnar det ut sig.

Däremot är sannolikheten att få en flicka eller pojke oberoende av vilket kön man har på tidigare barn. Svenska studier visar att det åtminstone gäller för andra, tredje, fjärde och femte barnet.

Har man två barn av samma kön och går vidare och skaffar ett tredje barn är det 51 procents chans att man får en till pojke och 49 procents chans att man får en flicka.

– Det här är vad vi har kunnat se i Sverige sedan 1970 då vi införde flergenerationsregistret och registret över totalbefolkningen. Sedan finns det andra studier i andra länder, säger Lotta Persson på SCB.

Kvinnans förmåga att bli gravid växlar över menscykeln. Det gör också framkomligheten för spermierna i livmoderhalsen. Studier har visat att kvinnor som blev gravida under den mest fertila perioden oftare fick flickor. Under den mindre fertila perioden fanns en övervikt för pojkar. Om du vill ha en flicka bör du därför ha sex två till tre dagar innan ägglossning.

Om det tar lång tid att bli gravid kan det vara ett tecken på att kvinnan har svårgenomträngligt sekret. Y-spermier (pojkar) är bättre än X-spermier (flickor) på att ta sig fram i mer trögflytande sekret.

Ju längre tid det tar att bli gravid desto större är alltså sannolikheten för att få en pojke.

Mer läsning

Annons