Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Människors och träds behov

/

Tre veckor i sommar har jag arbetat med inventering av träden i stadsträdgården och Boulognerskogen. Eller Boulognern, som man brukar säga om den gröna parken som börjar vid Carl Milles bevingade musiker och fortsätter västerut bort till Gustafsbron.

Annons

Var det ena området slutar och det andra tar vid? Om jag fick bestämma skulle parken helt enkelt döpas om till Stadsträdgården Boulognerskogen, sen var det diskussionsämnet ur världen.

Här finns en väldig massa vackra träd, en del är bjässar på över hundra år. Almar och alar med flera meters omkrets, vittnen till kanske mer än ett sekel av Gävlebornas motionspromenader, festande, picknickar och hångel.

I mitt rödhåriga huvud har det snurrat omkring latinska släktnamn som fagus och ulmus och pinus när jag försökt artbestämma. Jag har noga studerat lindbladens hårtofsar och nerver, jämfört och mätt granbarr, kollat kottar och frökapslar och bedömt hälsotillstånd.

En del av träden som går att se i det offentliga gröna rummet går också att sätta i jorden hemma i trädgården. Jag gillar den skira katsuran, Cercidiphyllum japonicum, trädet som luktar nybakat på hösten. En annan favorit är glanskörsbäret, Prunus serrula, med sin glänsande rödbruna bark.

När ett träd ska planteras är det viktigare att gräva brett än djupt. De flesta träd har ganska ytliga rotsystem, och de vill ha luckert material att kunna bre ut sig i. Dräneringen är betydelsefull. Om marken har dålig avrinning kan man göra en liten upphöjning, en mindre kulle, att placera trädet på. Gräv inte ner trädet för djupt, aldrig djupare än det står när det köps.

Ett nysatt träd måste vattnas ordentligt under etableringstiden. Regnet kommer ofta rikligare på hösten, alltså kan det vara en fördel att plantera träd denna årstid.

14 oktober kommer förresten ett antal träd att planteras i Boulognern, i samband med en temadag om just träd. En nödvändig början till att säkra återväxten, eftersom många av de gamla träden tyvärr är i dåligt skick. Detta innebär att de snart måste tas bort av säkerhetsskäl och följaktligen att föryngringsbehovet av träd i Boulognern är skriande. Fler unga träd behöver planteras inom kort och i stort antal, om vi inte vill ha en park utan träd om några år.

Medan jag inventerade var det härligt att lägga märke till vilken stor mängd människor som vistades i Boulognern, varav många stammisar bland stammarna. Alla lika förtjusta och engagerade i sin rekreationsplats i staden.

Mindre härligt var att upptäcka hur många människor som gör nummer två i buskagen, särskilt runt lekplatserna. De vanligtvis utskällda hundägarna var i alla fall oskyldiga till att jag tvingades slänga mina skor i soporna, för mig veterligen använder vovvarna inte papper efter att de uträttat sina behov.

Den personal som sköter parken rör sig faktiskt även där gräset är långt och buskarna täta. Likadana svarta påsar som hundägarna har skulle kunna medtas på parkutflykten av er som tycker det är besvärligt att ta sig till toaletten. För det finns toaletter.

 

Mer läsning

Annons