Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När man jagade grisar i Gävle

/
  • SPARGRIS. I början av 1800-talet kunde man tjäna en slant på att jaga grisar i Gävle. Det fanns 200 svin i centrala staden och den som fångande en gris som var på rymmen kunde kvittera ut ett par riksdaler i ersättning. Teckning: Ulf Ivar Nilsson
  • Ulf Ivar Nilsson

Ända till mitten av 1900-talet var hästar ett vanligt inslag i Gävles stadsbild, och längre tillbaka hade många av gårdarna i centrala stan egna stall.

Annons

 Det var också tätt mellan svinstior och ladugårdar och när segelduksfabrikören Anders Garberg 1806 byggde sig en gård strax intill Rådhuset uppförde han också en ladugård för 24 kor, ett stall för fem hästar samt utrymmen för både svin och höns.
Enligt en sammanställning från 1822 fanns det vid den tiden 140 hästar och 720 nötkreatur innanför stadens tullarna. Plus 200 svin, 150 får och lika många getter.


Gävleborna ut sina djur i beteshagar utanför staden, men inhägnaderna var inte alltid i bästa skick och trots att det fanns både vallpigor och svinvaktare blev det ofta bråk om förrymda kreatur. Särskilt om grisar som gärna smet iväg för att böka i avfallshögar och gräva gropar på gator och torg.
Borgmästare Erik Lodin och hans rådmän uppmanade vid flera tillfällen stadens invånare att hålla bättre ordning på sina svin. Men situationen blev bara värre så i april 1814 utfärdade magistraten en kungörelse där man slog fast att Gävles grisägare skulle hålla sina djur instängda på gårdarna eller se till att stängslen kring beteshagarna utanför tullarna blev säkrare.


som i fortsättningen påträffades på stadens gator skulle ägaren få betala tre riksdaler och sexton skillingar i böter. Halva summan skulle tillfalla den som fångade in djuret, så det kunde löna sig att gå på grisjakt i centrala Gävle för 200 år sedan.

Mer läsning

Annons