Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När rädslan blir för stor

/
  • BARN OCH FÖRÄLDRAR FÅR STÖD. Birgitta Martinsson, Carina Hallberg, Johanna Norlin och psykologen Cecilia Wändell jobbar på barnhälsan i Gävle. ”Det blir ett problem när barnets rädslor begränsar dem. Det kan leda till att barnet inte vill gå till skolan, inte vågar sova i eget rum eller sova över hos kompisar”, säger psykologen Cecilia Wändell.
  • Socionomen Carina Hallberg, psykologen Johanna Norlin, samtalsterapeuten Birgitta Martinsson och psykologen Cecilia Wändell arbetar på barnhälsan i Gävle och har nu startat en behandlingsgrupp för barn med ångest.

Ungefär vart tionde barn har någon form av ångestproblem. Barn kan vara så rädda för vissa situationer att det hindrar dem i det vardagliga livet.

Barnhälsan i Gävle har nu i höst startat en behandlingsgrupp för barn mellan sex och tolv år som lider av stark oro och rädsla.

Annons

Någon törs inte svara på lärarens fråga i klassrummet av rädsla för att bli utskrattad. Skräcken inför denna situation kan få en elev att stanna hemma.

En annan törs inte följa med på friluftsdag på grund av sin rädsla för ormar.

För en tredje är oron för att något ska hända föräldrarna så stark att hon inte vågar vara ifrån dem.

Överdrivna farhågor

– Ångest är ingen realistisk rädsla, det är överdrivna farhågor och tankar om att det kan hända katastrofer. Stressen kan leda till en sorts tankefel, säger Cecilia Wändell, psykolog på barnhälsan i Gävle.

Alla människor känner oro och ångest, men när oron är överdriven och inte realistisk i förhållande till situationen kan den behöva behandlas. Ungefär ett barn av tio får ångest som är så svår att den påverkar deras dagliga tillvaro.

– Min uppfattning är att ångestproblematiken bland barn har ökat, säger socionomen Carina Hallberg.

Undviker det skrämmande

Ångestfyllda barn undviker oftast det som skrämmer dem. Det kan leda till att barnet inte vill gå till skolan, inte vågar sova i eget rum eller sova över hos kompisar.

– Förutom att barn är rädda för åska, för att kräkas eller för hundar och spindlar är det också vanligt att barn är rädda för krig och miljöförstöring. Efter Engla-mordet var många barn rädda för att gå till skolan. Saker som händer i samhället påverkar även barnen, säger Birgitta Martinsson, psykiatrisk sjuksköterska och samtalsterapeut.

l Hur vet man skillnaden mellan vanlig oro och ångest?

– När barnets rädslor eller fobier hindrar barnet att göra saker som det vill göra och när familjen upplever det som ett problem, säger Carina Hallberg.

Hjärtklappning

Ångest kan framkalla fysiska symtom som hjärtklappning, snabbare andning, svettningar, muntorrhet, huvudvärk eller ont i magen.

– Ibland kan det kännas som att man ska dö när man får panikångest. Då kan det vara skönt att få en förklaring till de kroppsliga reaktionerna och varför man mår så konstigt. Kroppen reagerar för att du är rädd eller nervös, säger psykologen Johanna Norlin.

Nytt program

Barnhälsan i Gävle har i höst startat ett nytt behandlingsprogram för att hjälpa barn med ångest, Cool kids.

Barnen träffas i mindre grupper och pratar om sina problem. Att ingå i en grupp är viktigt för där kan barnen se att andra har liknande problem.

– Gruppen har tio träffar. Man jobbar utifrån olika övningar och uppgifter varje gång. Barnen och föräldrarna får hemuppgifter som de ska göra. Grundtanken är att man stegvis ska utmana det som man är rädd för med hjälp från föräldrarna, säger Johanna Norlin som tidigare har arbetat med Cool kids på BUP i Sandviken.

Kan bli deprimerade

Det är viktigt att veta hur man hanterar ångest och hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Många barn med obehandlad ångest utvecklar depression när de kommer upp i tonåren eller blir vuxna.

l Vad kan man som förälder göra för att stötta barnet?

– Uppmuntra och stötta barnet att göra det som känns skrämmande. Om barnet vågar stå kvar i rädslan ett tag märker man att rädslan sjunker, säger Cecilia Wändell.

Mer läsning

Annons